Bouppteckningen efter J. A. Löfling och bilder från Simtuna

Jag har fått tag på bouppteckningen efter Jan Andersson Löfling och vill dela med mig av informationen som finns där. Dessutom passar jag på att testa ett PDF-tillägg till WordPress för att visa hela bouppteckningen i den form jag har fått den, från Landsarkivet i Uppsala. Jag hoppas den funktionen ska fungera bra, i så fall är det troligt att jag kommer använda den igen. Så, säg gärna till om ni har något problem med att se eller använda pdf-visaren nedan. Som att det inte var nog vill jag passa på att puffa lite extra för Wikimedia och Digitalt Museum. Det är två tjänster på internet där jag har hittat många bra bilder till min blogg. Därför kommer det också några fina bilder från Simtuna.

bouppteckning

Det finns mycket intressant i det här dokumentet. För det första skrivs den avlidne som Johan Löfling, precis som i bouppteckningen efter hans far Anders. Det gör det troligt att han kallade sig själv så, även om det står Jan Andersson Löfling i kyrkböckerna från samma period. Dessutom skrivs hans barn bara med efternamnet Löfling, i vissa tidigare källor var sonen Karl Fredrik skriven som Andersson, ”(Löfling) Andersson” och flera andra varianter.

Karleby tingshus, 2010.
Bild från Wikimedia (Zejo)

Dottern Emma Mathilda, som från början skrivits som oäkta och för vilken jag fortfarande inte funnit några klara bevis gällande faderskapet, skrivs här som ”född Löfling”. Jag är osäker på om det beror på att faderskapet var fastställt, eller om det beror på att barnen själva inte visste att hon var född innan föräldrarna gifte sig. Kanske låtsades man inom familjen helt enkelt inte om den saken.

Ekonomibyggnad, Karleby i Simtuna, 1933.
Bild från Digitalt Museum/Upplandsmuseet, fotografi av A. F. Schagerström.

Dottern Wilhelmina Björklund (född Löfling) som avled 1907, benämns här som ”Mina”. Det är ett tydligt tecken på att hon kallades så, och då troligtvis inte bara inom familjen.

Interiör i Simtuna kyrka, 1914.
Bild från Digitalt Museum/Upplandsmuseet, fotografi av A. F. Schagerström.

Boet uppgavs av det yngsta barnet, sonen Erik Albert. Det kan tyckas märkligt, men var ganska naturligt då det var Albert som tagit över torpet efter fadern och de bodde under samma tak när fadern dog.

Stensättning med rest sten, Heby i Simtuna, 1907.
Bild från Digitalt Museum/Upplandsmuseet, fotografi av A. F. Schagerström.

Änkan, Gustafva Mathilda, hade vid bouppteckningen hunnit fylla 78 år. Hon bodde kvar på torpet till 1917, men hon var ändå inte närvarande vid bouppteckningen. Jag misstänker att hon inte längre var vid sina sinnens fulla bruk. Annars är det nog troligt att hon skulle ha uppgivit boet, eller i alla fall varit närvarande vid förrättningen.

Landskapsvy med Simtuna kyrka, 1907.
Bild från Digitalt Museum/Upplandsmuseet, fotografi av A. F. Schagerström.

Albert hade en skuld till fadern på 424 kronor. Jag tänker att det är sannolikt att den skulden avsåg själva torpet, som Albert alltså övertagit några år tidigare.

Simtuna kyrka, 2010.
Bild från Wikimedia (Zejo)

Om någon kan förklara vad en kaffeklarare är, eller om det står något annat sist under ”Porslin”, vill jag gärna veta det.

Forsby kvarn i östra delen av socknen är numera ett kafé, 2017.
Bild från Wikimedia (Dependability)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait