Brita Lena Jacobsdotter

Min hustrus farmor, Tyra, lär ska ha varit en mycket utpräglad östgöte och tämligen lokalpatriotisk. Jag har ansträngt mig en del för att hitta namn och födelseort på hennes anor, så långt bak som möjligt. Än så länge har jag fyllt fyra generationer före Tyra (och har vissa uppgifter ännu längre tillbaka), men inte hittat någon som bevisligen föddes utanför Östergötland. Det här inlägget ska handla om en av alla dessa östgötar, Brita Lena Jacobsdotter. Hon var Tyras farfars mor och levde mellan 1814 och 1903.

Karta över Östergötlands län, 1693.
Bild från Wikmedia/Lantmäteriet historiska kartor

Oäkta blåblodighet?

Innan jag berättar mer om Brita Lena, är det en släkthistoria som jag måste behandla. Brita Lenas farmor hette Brita Danielsdotter och det sägs ibland inom släkten att hon var ättling till en av Erik XIV:s icke erkända frillodöttrar. Jag har försökt bekräfta den uppgiften, men helt utan framgång. Troligen är det helt enkelt inte sant, en ståndpunkt som jag bygger på tre saker. För det första är det en relativt ny historia, som spridits bland vissa av hennes ättlingar baserat på mycket oklara källor. För det andra är ättlingarna till Eriks frillor ganska väl kartlagda och hon finns inte där hon borde finnas i de släktträd som jag har hittat. För det tredje har jag hittat möjliga spår som antyder att Brita Danielsdotters föräldrar var några helt andra än vad som står i den förteckning av hennes anor, som teorin om möjligt ”blått blod” bygger på. Om jag hittar något om Brita Danielsdotters ursprung, kommer jag i framtiden göra ett helt inlägg där jag granskar det här närmare.

Erik XIV:s krona, klippt från foto taget 2014.
Originalbild från Wikimedia

Ett litet torp i en stor värld

Brita Lena föddes i Östra Tollstads socken den 3 september 1814. I Moss hade man nyligen beslutat att Norge skulle ingå en personalunion med Sverige. I Österrike hade representanter för Europas länder börjat samlas inför Wienkongressen, där man skulle ordna om Europas karta efter den röra som Napoleon ställt till med. Troligen var de sakerna dock ingenting man tänkte på i torpet Galtabäcken på Mathems ägor. Galtabäcken beboddes av torparen Jacob Håkansson (39år), hans hustru Ellica Svendotter (40 år) och deras söner Anders (6 år) och Sven (3 år). Brita Lena blev således Jacobs och Ellicas tredje barn.

Östra Tollstads gamla kyrka, teckning från 1860-talet av Pehr Arvid Säve.
Bild från Wikimedia/Antiqvarisk tidskrift för Sverige 1

Redan omkring år 1819 flyttade torparfamiljen till en annan plats i Östra Tollstads socken, närmare bestämt till torpet Stensätter under Himmelsby södergård. Där bodde Brita Lena tills hon var 15 år och flyttade till Vikingstads socken för att bli piga.

Oäkta barn

Efter en tid som piga i Vikingstad flyttade Brita Lena tillbaka till Östra Tollstads socken och den by, Mathem, där hon var född. Under sin tid som piga i Mathem blev Brita Lena med barn och hon åkte år 1834 hem till sina föräldrar, för att föda dottern Anna. Lilla Anna blev dock bara 13 dagar gammal, innan hon dog den 1 december 1834. Hon begravdes den andra söndagen i advent.

Järnvägstationen i Vikingstad, 1890-tal. Stationen hette dock Bankeberg till 1920-talet.
Bild från Digitalt Museum/Järnvägsmuseum

År 1838 flyttade Brita Lena till Gammalkils socken. Där var hon piga och bodde i torpet Skogen på ”Skränge boställes ägor”. I Gammalkil blev Brita Lena gravid på nytt och den 2 maj 1841 föddes sonen Anders Johan. År 1842 var situationen för Brita Lena och hennes ”oäkta” son, så svår att de skrevs ”på socknen”. De saknade alltså egen försörjning och hade inte heller några anhöriga som förmådde föda dem. Alltså blev de ett fall för fattigvården i Gammalkil.

Make, ett nytt Stensätter och flera barn

Hur det kom sig att Brita Lena Jacobsdotter och Nils Nilsson blev ett par, ger arkiven inte svar på. Klart är bara att det i maj 1844 lystes för dem och att de den 30 juni 1844, gifte sig i Gammalkils kyrka.

Runsten i Gammalkil, Ög 180, foto från 2007.
Bild från Wikimedia (Skvattram).

Nils var torpare och likt Brita Lena var han född i Östra Tollstad. Han var dock några år äldre än henne, född i januari 1808. När de gifte sig bodde Nils i en stuga i Sjögestads socken, vid Östergården i byn Prestorp. Stugan kallades Stensätter (eller Stensäter), precis som torpet i Östra Tollstads socken där Brita Lena bott som barn. Till Stensätter flyttade Brita Lena och Anders Johan på sommaren 1844. Den 10 april 1845 födde Brita Lena en dotter, som fick heta Carolina. Och drygt tre år senare, den 28 september 1848, födde hon också en andra son. Han fick heta Frans Gustaf.

Sjögestads kyrka, 1806.
Bild från Wikimedia

Utflugna barn och ofärdig man

När Anders Johan, år 1858, fyllt 17 år flyttade han hemifrån för att bli dräng i Viby socken. Han skrevs då med efternamnet Andersson. Ett ganska tydligt tecken på att hans biologiske far hette Anders, även om han för mig i övrigt är okänd.

Viby säteri från 1700-talet, foto från 1970-tal.
Bild från Digitalt Museum/Östergötlands museum

Någon gång under perioden 1861 till 1871 noteras det om Nils ”ofärdig enligt läkareattest”. ”Ofärdig” betyder i sådana sammanhang oftast att personen har någon form av fysiskt handikap, som hindrar en från att arbeta. Jag har inte hittat någon närmare förklaring på vad som hände Nils, men han verkar alltså i princip bli ”sjukpensionerad” när han var omkring 60 år gammal.

År 1864 var dottern Carolina 19 år gammal och flyttade till Vikingstads församling, för att bli piga. Året därpå lämnade även Frans (17 år) hemmet och flyttade till Viby församling, där han inom kort började lära till bleckslagare.

Dräkt. Kvinna fram och bak. Östergötland, Finspång, Skedevi.
Akvarell av J.W Wallander, mitten av 1800-talet.
Bild från Digitalt Museum/Nordiska museet

En fattig änka

Nils avled kort före julen 1872. Han blev 64 år gammal, någon dödorsak har inte noterats i död- och begravningsboken. Begravningen förrättades på nyårsdagen 1873.

Efter Nils död bodde Brita Lena en tid ensam på Stensätter, innan sonen Frans tog över stugan. År 1874 hade Frans gift sig med Mathilda Andersdotter och fått en dotter, Hilda. Den hösten fyttade Frans med sin nya familj, alltså in hos sin mor. Frans var då verksam som bleckslagare och han fortsatte det arbetet på Stensätter. Redan i början av 1875 blev Mathilda gravid på nytt och den 23 september föddes dottern Ida. Ida var dock svag och nöddöptes innan hon dog, efter bara tolv timmar i livet. Två månader senare avled även Mathilda, varken för henne eller för Ida noterades någon dödsorsak.

Nya Kinda i Hamra sluss, Östergötland. Foto J E Thorin, 1909.
Bild från Digitalt Museum/Östergötlands museum

Hösten 1880 gifte Frans om sig och han fick sedan ytterligare en handfull barn, en av den var min hustrus farmors far. Brita Lena var fortsatt skriven på Stensätter ända till sin död, den 27 januari 1903. Hon dog dock hos sin dotter Carolina och Carolinas familj i Gammalkils församling. I bouppteckningen efter Brita Lena står det att hon bodde där sedan 1891. Även om Brita Lena dog skuldfri, räckte hennes tillgångar inte till att täcka begravningskostnaderna.

Se även…

Ansedel
Mer om Brita Danielsdotters verkliga ursprung

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait