I början av min släktforskning följde jag min faderslinje tillbaka till 1700-talet. Nyligen upptäckte jag dock att jag gjort ett misstag på vägen. Min farfars farfars far, Carl Petter Örn, var inte den ende Carl Petter som föddes i Fogdö socken år 1820, något som jag olyckligtvis missade och därför följde fel släkt vidare bakåt två generationer. Nu, när jag har upptäckt mitt misstag, har jag fått korrigera mitt släktträd och fortsätta forskningen från rätt Carl Petter. Än så länge har jag på det nya spåret inte kommit längre tillbaka än till Carls föräldrar, men vill ändå med detta inlägg berätta om Carl Örns liv som jag nu har gått igenom och kartlagt.

Olof Agrell & Ulrica Berglund i Solö

Carls mor hette Ulrica Berglund och var född 1797 i Björkviks socken (Södermanlands län). Hans far var soldaten Olof Agrell som föddes 1791 i Lilla Malma socken (Södermanlands län). Agrell är det efternamn som står i de militära rullorna och i vissa andra källor, men även varianterna Lagrell, Laurell och Aurell förekommer. När Carl föddes hade han en syster, Anna Stina, som var tre år äldre än honom. Anna Stina dog dock av mässling i mitten av januari 1821.

I september 1823 skrevs den fyra månader gamla flickan Anna Charlotta in vid Allmänna barnhuset i Stockholm. Senare samma år placerades hon som barnhusbarn (fosterbarn) hos soldatfamiljen. I barnhusakten står det bland annat ”upfostras af Soldaten Olof Agrells hustru i Solö, Fogdö socken”. De första månaderna var underhållet fastställt till 52 riksdaler banco per år, sedan sänktes det snabbt år för år i vad som tycks vara den för tiden vanliga ordningen. Värdet av 52 riksdaler banco år 1823 motsvarar omkring 8 200 kronor år 2021 (uppräknat med konsumentprisutvecklingen).

Våren 1826 avled Carls far, Olof. Dödsåret (1826) framgår av husförhörslängden och bekräftas av generalmönsterrullan, där datumet anges till den 22 april. I död- och begravningsboken för Fogdö socken har jag dock ej lyckats hitta honom och ingenstans har jag funnit något uppgift om dödsorsaken. När hennes make dog var Ulrica gravid och i augusti 1826 födde hon sonen Olof Wilhelm. Ulrica och de tre barnen bodde av allt att döma kvar på soldattorpet i Solö ända till andra halvan av 1829, då de flyttade till ett annat soldattorp i socknen. Det låg på något som kallades Stora Viks ägor. Soldaten där hette Eric Wink, han hade just blivit änkling och han hade så vitt jag kan förstå inga barn. Eric var född 1792 och var alltså bara några år äldre än Ulrica, dessutom född året efter hennes döde man Olof. Man kan kanske tycka att Eric och Ulrica borde ha blivit ett par. Men när Eric år 1831 gifte om sig var det i stället med Christina Persdotter från Länna socken (Södermanlands län) och Ulrica fick flytta vidare med sina barn.

Wallin på Nybylund och syskonens vidare öden

Den här gången hamnade de hos änkan Maria Lundgren i torpet Nybylund på Årbys ägor. När soldatänkan Ulrica med sina barn flyttade dit var Carl 11 år gammal. På Nybylund bodde då förutom änkan Maria även hennes son Fredrik Wallin. Fredrik var från Fogdö och född år 1799, han var alltså två år yngre än Ulrica. Omkring årsskiftet 1833/34 torde Ulrica ha blivit med barn och när det frampå våren började synas, lystes det för henne och Fredrik. Den 23 juni blev det bröllop i Fogdö kyrka och i augusti födde Ulrica en dotter som fick heta Anna Lotta.

År 1833 flyttade Carl till Strängnäs, men innan jag fortsätter berättelsen om honom tänkte jag kort beskriva vad jag vet om hans mors och syskons liv från det året och framåt. År 1836 fick Ulrica och Fredrik en dotter till, Stina Lovisa. I november 1837 dog Fredriks mor, Maria, och kort därefter flyttade hans yngre bror skräddaren Eric Wallin in på Nybylund. Eric gifte sig och fick barn, men han och hans familj flyttade från Nybylund år 1843 och lämnade plats åt en annan skräddare. Fredrik med familj skrevs sedan som inhyses på Nybylund, troligen verkade de som torpare i liten skala och delade stugan med skräddarfamiljen. Under andra halvan av 1840-talet förlorade familjen sina försörjningsmöjligheter och var därefter skrivna på socknen. Fredrik dog i november 1859, han hade drabbats av lungsot (tuberkulos). Ulrica avled på fattigstugan år 1865.

I husförhörslängden skrevs Ulricas fosterdotter, Anna Charlotta, år 1835 som utflyttad till Stockholm. I hennes barnhusakt finns det dock tecken på att hon redan (kanske så tidigt som 1831) hade fått en ny fosterfamilj med efternamnet Hellberg. År 1835 skrivs hon mycket riktigt in som fosterbarn hos ”Herr inspectoren Lars Henr. Hellberg” och dennes hustru Johanna Ruda i Hammarby socken (Stockholms län). Två år senare flyttade de till Djursnäs säteri i Ösmo församling (Stockholms län) och efter det börjar Anna Charlotta skrivas med efternamnet Boman. Hon gifte sig med trädgårdsmästaren Lars Södergren, fick flera barn och bodde på Djursnäs till sin död i december 1874.

Carls bror Olof flyttade hemifrån år 1841. Så småningom hamnade han också i Stockholm, där han arbetade som spannmålsbärare. I juli 1860 dog han av lunginflammation, straxt innan det att han skulle ha fyllt 34 år. Han gifte sig med Gustava Nyman, men de tycks inte ha fått några barn.

Den första av Carls halvsystrar, Anna Lotta, lämnade sina fattiga föräldrar på 1850-talet. Först var hon piga en tid, men även Anna Lotta hamnade i Stockholm och gifte sig. När hon år 1904 gick ur tiden bodde hon på Skånegatan och var skriven som arbetaränka med efternamnet Liljeblad. Den andra av Carls halvsystrar, Stina Lovisa, flyttade hemifrån år 1855. När hon dog år 1884 var hon ogift och hade aldrig haft något annat arbete än som piga. På slutet var hon skriven på socknen (Fogdö), men var av oklar anledning inlagd på lasarettet i Strängnäs.

Skomakare i Strängnäs

På hösten 1833 hade Carl ännu inte fyllt 13 år, när han flyttade in till Strängnäs för att bli lärling hos skomakaren Anders Lundmark i kvarteret Munkbacken. När Carl kom till Strängnäs bodde hos skomakare Lundmark även dennes hustru Brita Stina Björklund, en av deras döttrar, en annan lärling samt en piga. Den lärling som skomakaren redan hade hette Carl Joel Asplund och var sju år äldre än Carl. Samma år som Carl kom dit hade en gesäll med hustru och dotter flyttat ut och under ett par år hade Lundmark ingen gesäll hos sig.

Lärlingen Asplund fick omkring år 1836 sitt gesällbrev, men lämnade redan år 1837 sin tjänst hos Lundmark. När Asplund blivit gesäll kom istället en ny lärling, Anders Malmqvist. År 1837 avled skomakarens hemmadotter, Lovisa Wilhelmina, och en av Lundmarks äldre döttrar flyttade hem till föräldrarna. Det verkar som att Lundmark minskade ner på sin verksamhet under de här åren, för under perioden innan Carl kom dit hade han haft minst en gesäll i taget och ofta flera lärlingar. Carl själv stannade bara till år 1838, då han fick tjänst som soldat och flyttade till Vansö socken (Södermanlands län).

Soldat Örn i Östa

Den 31 oktober 1838 fick skomakarlärlingen Carl Petter Agrell tjänsten som soldat i Östa rote av Vansö socken. Från den dagen var han soldat nummer 1 vid Strängnäs kompani av Södermanlands regemente och flyttade till soldattorpet i Östa, han hade då ännu inte fyllt 18 år. Som ogift soldat behövde Carl en piga som kunde bistå honom på torpet och han anställde Kajsa Lotta Andersdotter. Kajsa Lotta var från Torpa socken (Södermanlands län) och hade fyllt 27 år den sommaren. Åldersskillnaden till trotts tycks de två ha trivts mycket bra tillsammans för redan nästa sommar gifte de sig.

Det är på sätt och vis tur att det här handlar om en soldatfamilj i just Södermanland, för där har en man vid namn Evert Wahlberg forskat på soldaterna och efterlämnat ett mycket omfattade arkiv med information om landskapsregementets indelta soldater. I det arkivet (som till stor del är digitaliserat) har jag bland annat hittat bilden nedan.

På sommaren 1839, straxt innan Carl gifte sig med Kajsa Lotta, var det dags för hans första generalmönstring. I rullan noterades bland annat att han var 5 fot och 10 tum lång (ca 173 cm). I oktober 1840 föddes Carls och Kajsa Lottas första barn, dottern Johanna. Carl deltog vid generalmönstringen år 1842, utan att något av intresse noterades om honom. På nyårsdagen 1843 födde Kajsa Lotta en andra dotter, som fick namnet Carolina. Lilla Carolina blev dock bara tre år gammal, innan hon i oktober 1846 dog av kikhosta.

År 1844 tog Carl avsked från sin tjänst i Södermanlands regemente. Det berodde på att han hade rekryterats till ”Konungens Andra Lifgarde”, det värvade regemente i Stockholm som senare kom att kallas Göta livgarde. Från 1844 till 1849 var Carl skriven i regementets församling och bosatt någonstans i Stockholm. Hans familj bodde dock kvar på soldattorpet hemma i Vansö socken. År 1849 ”utströks” Carl ur regementet för opålitlighet och överfördes till Kronoarbetskårens soldatklass. Han fick alltså sparken på grund av någon mindre förseelse, men eftersom han hade tid kvar på sitt kontrakt fick Carl arbeta med annat under cirka ett års tid. Precis vad han gjorde under den perioden (eller var han då befann sig) vet jag inte, men år 1850 återvände Carl till sin familj i Vansö socken. Av någon anledning skrevs han dock inte in i böckerna där fören två år senare.

Fattighjon och före detta gardist

Som utstraffad gardist hade Carl tydligen stora svårigheter att försörja sig och familjen. De första åren efter att han återvände till socknen bodde Carl med sin familj i något som kallades Wretstugan på Årby ägor. Där var de inhysta hos en soldatänka och beskrevs redan under andra halvan av 1850-talet som ”utfattiga” i husförhörslängden. År 1856 flyttade den 16 år gamla dottern Johanna hemifrån. Hon födde år 1861 en ”oäkta” son, Carl Oscar Andersson, men dog av okänd anledning redan i oktober 1870. Johanna Carlsdotter hann alltså inte fylla 30 år och levde större delen av sitt korta liv i svår fattigdom. Hennes son skulle komma att leva till 80 års ålder, och hans liv kan eventuellt bli föremål för ett framtida inlägg.

År 1865 hamnade den sedan länge utfattiga familjen till slut på fattighuset, även om det formellt sett bara var Kajsa Lotta som hade status som fattighjon och uppbar ”fattiglott” (den tidens försörjningsstöd). I Evert Wahlbergs fantastiska arkiv citeras sockenstämmans protokoll från den 4 september 1870: ”Som f d Soldat Örn är sjuklig men förmår att gå i socknen och skaffa sig något mat men vistas uti församlingens fattighus och är något klen till sinnet och fordrar hjälp med mat och tillsyn. Så beslöts att den halva fattiglott som hans hustru innehaver skulle tillfalla Örn om icke hustrun ville komma och vårda sin man vilket församlingen trodde att hon borde i främsta rummet göra. Dock tillsades Fattighjonen att när de äro hemma så borde de vara behjälpliga att hjälpa honom”.

Omkring år 1870 lämnade sönerna en i taget sina fattiga föräldrar och flyttade efterhand långt från Vansö och Södermanland. Carl Wilhelm slog sig ned i Järvsö församling (Gävleborgs län). Där gifte han sig med en ung kvinna från trakten och fick flera barn, men dog redan år 1902. Han blev alltså 50 år gammal och var min farfars farfar. Även Lars Johan flyttade norrut. Han gifte sig med en norsk kvinna och när han avled år 1918 var han skriven som Lars Johan Karlsson Möller i Undersåkers församling (Jämtlands län). Både Kajsa Lotta och Carl själv blev 78 år gamla och dog på fattighuset, det skedde år 1889 respektive 1898.

Se även…

Ansedel – Carl