Jag har tidigare skrivit en hel del om min hustrus morfar Ivar Reenskoug utifrån i huvudsak svenska källor och en del samtal med hans efterlevande. Nu har jag hittat mycket mer information om Ivar Reenskoug och hans släkt i olika norska källor. En del av det materialet har jag presenterat i ett tidigare inlägg, men det som specifikt rör Ivar har jag sparat till det här inlägget.
Porträtt publicerat år 1961 i en jubileumsbok för 1936 års studenter.
Före kriget
År 1933 gick Ivar ut det som kallades ”middelskole”, vilket i stort sett motsvarar den senare delen av vår tids grundskola. På den tiden publicerades betygen i tidningarna och i ”Buskeruds Blad” hittade jag en notis om betyg i fyra ämnen för Ivar och hans klasskamrater. Ivar fick N i norska, N i tyska, N i engelska och T i matematik. Om jag har förstått saken rätt handlar det om en sexgradig skala där S (särdeles tillfredsställande) var högsta betyg, följt av M (mycket tillfredsställande), T (tillfredsställande), N (någorlunda tillfredsställande), Mtl (måttligt tillfredsställande) och lägst fanns I (icke tillfredsställande). Alla de fem första betygen var godkända och bara det sista var underkänt. Ivars betyg var alltså godkända, men inte så mycket mer.
1933 var även året då Vidkun Quisling bildade sitt parti Nasjonal Samling (NS). Redan året efter gick Ivars bror med i partiet. Han anslöt sig senare även till den paramilitära grenen av partiet, Hirden. Ivar själv fortsatte istället till gymnasiet i Drammen och i en slags årsbok (Artium for året 1936) har jag hittat Ivars slutbetyg från när han tog studenten. Dessa var enligt följande;
- Norska
- Huvudstil: N
- Tilläggsstil: N
- Samlat betyg: T
- Tyska
- Skrivning: N
- Samlat betyg: N
- Matematik
- Skrivning: T
- Geografi: M
- Samlat betyg: M
- Fysik
- Skrivning: N
- Samlat betyg: M
- Engelska: T
- Franska: N
- Historia: T
- Norges geografi: M
- Kemi med fysiologi: M
- Biologi: T
- Huvudbetyg: T
- Gymnastik: T
Här finns det några saker att fästa sig vid. För det första var Ivar som starkast i matematik, geografi, kemi och fysik. Bortsett från geografi var det alltså ämnen som som man gärna förknippar med ingenjörer. Troligtvis var han alltså som bäst i de ämnen som intresserade honom och där han såg sin framtida bana. För det andra var hans bästa främmande språk engelska, inte tyska. Det gör det troligt att det var just under hans tid på universitetet i München som det tyska språket fick den framträdande ställning som det sedan skulle ha i Ivars liv. Det är också intressant att man hade ett ämne som hette ”Matem. geografi” och ett annat som hette ”Norges geografi”. De två norska stilarna är bokmål och nynorsk, Ivars huvudstil var bokmål.
Bild från Digitalt Musuem/Oslo Museum, okänd fotograf.
Ivar intresserade sig tidigt för flyget och efter gymnasiet gick han på flygskola hos Widerøes Flyveselskap AS. Sommaren 1937 tog han flygcertifikat och på universitetet i München var hans ingenjörsutbildning sedan inriktad på just flygteknik. På https://flyblader.com/fly-1933-1940.html kan man hitta ganska många nummer av en norsk flygtidskrift från 1930-talet, skrifter som Ivar säkert läste mycket av. Senare i livet, när Ivar bodde i Linköping och arbetade på SAAB, var han under många år aktiv som segelflygare i den lokala flygklubben.
Under kriget
Under hela kriget var Ivars bror aktiv i NS och Hirden och fick olika ledande befattningar. Ivar själv kom tillbaka till det ockuperade Norge vid julen 1940. Enligt en tidningsnotis om domen mot Ivar (1947), hade Ivar haft fronttjänst under perioden juni till november 1941. Enligt hans egna uppgifter till svensk polis samma år, hade Ivar 1941 arbetat vid en järnvägsanläggning i norra Norge.
Undersöker man vad som hände på Nordkalotten 1941 finns det enligt min mening bara ett rimligt sätt att få ihop de två versionerna till en. Just månaderna juni till november 1941 pågick Unternehmen Silberfuchs, Operation Silverräv. Det var det tysk-finska försöket att från Norge och Finland ta Murmansk och skära av Sovjetunionens möjligheter att skicka förstärkningar söderifrån. Syftet var att hindra den sovjetiska flottans möjligheter att agera i Norra ishavet och att hindra de västallierades möjligheter att förstärka och försörja Sovjetarmén norrifrån.
Det troliga är att Ivar, som ingenjör under tyskt befäl, arbetade med att bygga och underhålla järnvägen som behövdes för att försörja den offensiva styrkan. De tyska och finska trupperna mötte mycket hårt motstånd och offensiven maldes ner av Sovjetiskt artilleri. I november 1941 tvingades man ge upp försöket och efter det stabiliserades fronten i norr. Den förblev sedan tämligen stabil till sommaren 1944, då en sovjetisk offensiv genomfördes.
Bild från Wikimedia, okänd fotograf.
När fronten stabiliserades i slutet av november 1941, var behovet av ingenjörer vid järnvägen i norra Norge inte längre lika stort. Ivar kunde då lämna sin fronttjänst och på nytt flytta söderut för att hitta ett civilt arbete. Under en period bodde han hemma i Lier, innan han fick jobb i Hamar.
Bild från Wikimedia (Mahlum).
Efter kriget
Ivar bodde och arbetade i Hamar tills han greps i slutet av 1945. Till de svenska myndigheterna uppgav Ivar att han hade dömts till ett års fängelse och 18 000 kronor i böter, men enligt tidningsnotisen löd domen på ett och ett halvt års straffarbete och att betala sammanlagt 19 130 kronor. Jag har försökt få ut Ivars akt från det norska arkivet för landsförräderiprocesserna efter andra världskriget, det så kallade Landssviksarkivet. Än så länge har jag dock inte fått det materialet och har därför inte själv kunnat läsa domen. Det får bli till att någon gång besöka Oslo och det norska riksarkivet.
År 1961 publicerades i Norge en jubileumsbok över studenter från år 1936. Där har Ivar (vid sidan av en kort biografi) fått uttala sig om krigsåren och om hur han ser på framtiden. Nedan har jag översatt den delen av texten till svenska.
Kriget och framtidsplanerna? Krigsåren medförde en stagnation av mina planer, men förändrade dem inte. Det ledde till att jag reste till Sverige för att det här landet har en högt utvecklad flygindustri. Jag har i flera år varit svensk medborgare.
Ivar Reenskoug i boken Studentene fra 1936 – biografiske opplysninger, statistikk og artikler samlet til 25-års jubileet 1961
Min mening: Jag trodde på fred som så många andra år 1936. Utvecklingen efter kriget visar att mänskligheten inte har lärt sig något av andra världskriget, vilket framgår av de vanvettiga upprustningar som nu pågår världen över och som är inledningen på tredje världskriget. För mig personligen, ingen överraskning.