Min hustrus farfars farfars farfar hette Jöns Samuelsson och han föddes i oktober 1787. Jöns föddes, och växte upp, på gården Lilla Tuvsäter i Örtomta socken (Östergötlands län). Familjen bestod av fadern Samuel Jönsson, modern Anna Ramundsdotter, storasystern Maja och lille Jöns. Maja var sex år äldre än sin lillebror. I födelseboken heter hon Maria, men annars kallas hon alltid med namnformen Maja. Maja förblev ogift och bodde på Lilla Tuvsäter tills hon dog av ”nervfeber” på hösten 1832.

Inga Stina Ericsdotter och Cajsa Isacsdotter

Jöns fick arbeta på faderns gård under hela sin uppväxt. Det var först när han var 30 år och hans mor nyligen hade dött, som det blev tal om att han skulle gifta sig. Den hustru som valdes för Jöns var Inga Stina Ericsdotter. Hon var 21 år gammal och dotter till en annan bonde, Eric Ersson i Björsäters socken (Östergötlands län). De vigdes i Inga Stinas hemsocken, den 26 september 1818. De bosatte sig dock på Jöns fadersgård, Lilla Tuvsäter i Örtomta socken.

Det är omöjligt att med säkerhet säga vilka känslor Jöns hade för sin hustru. Det blir dock uppenbart att han hade varmare känslor för en annan kvinna. Hon hette Catharina Isacsdotter, men kallades i regel för Cajsa. Cajsa hade kommit till gården som piga redan år 1816. När Jöns och Inga Stina gifte sig, i september 1818, var Cajsa redan gravid. Förövrigt var Cajsa dotter till ett torparpar i socknen (Örtomta), men faderlös sedan flera år. Hon fyllde 21 år i november 1818.

Cajsas nedkomst och Inga Stinas flykt

I mars 1819 födde Cajsa en dotter, Anna Lena. År 1820 blev pigan Cajsa på nytt med barn. När det stod klart (om inte förr) så blev hela situationen uppenbar för hustrun Inga Stina. Att Jöns inte gjorde Inga Stina med barn samtidigt som pigan på gården var gravid för andra gången, var mer än Inga Stina kunde ta. Hon lämnade hemmet och flyttade till sin familj i Björsäters socken.

I samband med att deras andra dotter (Margareta) föddes i februari 1821, började Jöns och Cajsa mer eller mindre öppet leva som man och hustru. På hösten 1826 födde Cajsa ett tredje barn, sonen Anders. Anders kom att bli min hustrus farfars farfars far. I födelseboken står inte Jöns som far till sina ”oäkta” barn. Troligen var prästen så konservativ att han skrev ner det formellt gällande, i stället för hur det faktiskt och uppenbart förhöll sig.

Nya äktenskap och ny gård

Jag har inte hittat något exakt datum för, eller någon dokumentation om, skilsmässan mellan Inga Stina och Jöns. Det är dock klart att de 1826 räknades som frånskilda, för det året gifte sig Inga Stina med bonden och änklingen Peter Månsson. De fick med tiden flera barn, men Inga Stina dog redan år 1851.

Jöns och Cajsa kunde äntligen gifta sig på hösten 1827. Under perioden 1828 till 1842 födde Cajsa ytterligare sex barn, fyra döttrar och två söner. År 1836 flyttade den växande familjen till Stocksäter i Skärkinds socken (Östergötlands län), där Jöns ägde en annan gård. Den äldsta dottern, Anna Lena, stannade dock på Lilla Tuvsäter. Hon var då 17 år gammal och hade samma år gift sig med den nio år äldre drängen Jonas Andersson. Anna Lena och Jonas tog alltså över Lilla Tuvsäter när föräldrarna och syskonen flyttade. På Lilla Tuvsäter bodde även Jöns far (Samuel) kvar tills han avled i september 1840, 91 år gammal.

Anders och Hanna tar över

De flesta av Cajsas och Jöns barn flyttade efterhand ut från Stocksäter. År 1854 gifte sig sonen Anders med Johanna Joachimsdotter, ofta kallad Hanna. Samma år tog Anders och Hanna över som brukare av Stocksäter. Jöns var fortsatt gårdens ägare, men kunde gå i pension vid en ålder av 67 år.

Ett av Anders och Hannas barn hette Karl Fredrik Andersson, om honom skrev jag ett inlägg i höstas.

Den 12 augusti 1864 avled Jöns, två månader och tre dagar före sin 77-årsdag. Cajsa bodde kvar på Stocksäter till sin egen död i juni 1885, hon blev 86 år.

Se även…

Ansedel