I byn Garsås uti Mora socken (Kopparbergs län) föddes på fredagen den 16 maj 1845 en flicka. Hon fick heta Mait. Maits föräldrar var Lars Larsson och Karin Andersdotter, således kom Mait i sinom tid att kallas för Mait Larsdotter. Då detta var i en tid och på en plats där gårdsnamn ingick i namnskicket och Mait var från ”Bjönsgården”, blev hennes fulla namn Bjöns Mait Larsdotter. På motsvarande sätt hette hennes föräldrar Bjöns Lars Larsson och Larsols Karin Andersdotter. Lars var förövrigt Karins kusinbarn, vilket jag beskrev helt kort i ett inlägg tidigare i år.

Gårdsnamn är primärt namnet på en viss gård, men kan också användas för att beteckna de personer som kommer från denna gård. Gårdsnamnen kan vara baserade på såväl naturnamn och kulturnamn som personnamn. I äldre tid användes bland allmogen ett mycket begränsat antal namn och fadersnamn. Det kunde därför ofta finnas flera med samma namn, till exempel ”Anna Ersdotter” eller ”Lars Andersson” i samma by eller socken. Det fanns därför ett stort behov av särskiljande benämningar. Ett gårds- eller ortnamn kunde fungera på detta sätt.

– Från Wikpedias artikel om gårdsnamn

Uppväxt i Garsås

Mait var föräldrarnas femte barn, men bara två av de fyra tidigare levde ännu när Mait kom till världen. Efter Mait föddes ytterligare tre barn i familjen, men bara ett av dem överlevde sitt första år. Mait växte alltså upp på Bjönsgården i Garsås med tre syskon, Lars, Anders och lilla Karin.

I mars 1853 hade Mait ännu inte fyllt åtta år, men då dog hennes far Lars av ”kräfta”. Maits mor fortsatte att sköta gården, med hjälp av de äldsta barnen och några nära släktingar. År 1856 var Maits storebror Lars, 22 år gammal och antogs som soldat. Han fick soldatnamnet Tjäder. Trotts det står Lars Larsson Tjäder kvar på gården och bildar så småningom familj där.

Trotts att Mait bodde i Mora socken, konfirmerades hon i Rättviks kyrka. Förklaringen till det är troligen rent praktisk, från Garsås var det nämligen närmare till Rättviks kyrka än till den i Mora. Mait bodde alltså fortsatt med sin mor och sina syskon på gården i Garsås. År 1870 flyttade lillasyster Karin ut, men Mait fortsatte att bo och arbeta hemma på gården. Båda bröderna var också kvar hemma i Garsås och på sommaren 1877 hade även Anders gift sig och fått barn.

Make och barn i Stockholm

På hösten 1877 hade Mait hunnit bli 32 år gammal och då flyttade hon till Stockholm. Tidigare i år skrev jag ett inlägg om en annan kvinna som under samma period flyttade från landsbygden till huvudstaden, min farmors faster Emma. Där skrev jag även lite om befolkningsutvecklingen i Stockholm, som under industrialiseringen var explosionsartad. Det hade länge varit vanligt att unga kvinnor från Dalarna säsongsvis arbetade i Stockholm. Eventuellt var Mait en av dem, även om jag inte har hittat några bevis för det.

Hursomhelst flyttade Mait nu till huvudstaden. En kort tid bodde hon på okänd adress i Adolf Fredriks församling. Troligen var det redan under det första året i staden som hon gifte sig med Karl Fredrik Österberg, en arbetskarl som var sex år yngre än Mait. Det är alltså inte klart precis var Mait bodde innan hon 1878, tillsammans med Karl Fredrik, flyttade till Stora Gråbergsgatan 12 (i Adolf Fredriks församling).

Den 17 juli 1881 födde Mait sitt första barn, sonen Karl Johan. På 1880-talet flyttade familjen Österberg till Upplandsgatan 14 (i Adolf Fredriks församling). Där födde Mait år 1887 en andra son, Ernst Teodor Gottfrid. Ernst kom att bli min morfars morfar. I sinom tid flyttade Maits bror Anders med familj till Stockholm och efter ytterligare någon tid anslöt sig även deras mor Karin till sina nära i huvudstaden.

Slutet på tre liv

Under perioden 1890 till 1912 saknar jag Mait i de löpande källorna. Klart är i alla fall att hon bodde i Stockholm, troligen hela tiden i Adolf Fredriks församling. I mars 1892 dog Maits mor av kronisk lunginflammation. Klart är också att Maits make, Karl Fredrik, på 1890-talet blev sjuk. När han den 24 mars 1898 dog, bodde familjen på Kungstensgatan (i Adolf Fredriks församling). Till Karl Fredrik kom döden i form av matstrupscancer.

Åren 1912 till 1914 bodde Mait på Luntmakargatan 87 i Gustav Vasa församling. Där bodde då även hennes söner. Karl Johan var grovarbetare och Ernst var måleriarbetare. På hösten 1915 flyttade de alla tre till Skånegatan 53 i Katarina föramling på Södermalm. På våren 1916 fyllde Mait 71 år och senare samma år togs hon in på Sabbatsbergs sjukhus. Framåt tiotiden på söndagskvällen den 1 oktober 1916 gick Mait ur tiden, drabbad av en hjärnblödning. Troligen var det en första hjärnblödning som ledde till att Mait hamnade på sjukhuset och sedan en andra som blev hennes död. Hon begravdes fem dagar senare.

Se även

Ansedel