I inlägget om Ivar Reenskoug skrev jag så klart ganska mycket även om hans fru Ulla, som var min hustrus mormor. Jag har dessutom skrivit om Ullas mormors mor, Stina Cajsa Månsdotter. Det här inlägget ska så gott det går fylla i luckan mellan dessa båda kvinnor. Det ska alltså handla om Stina Cajsas dotter Adelina Sofia Persdotter och hennes barn, framförallt dottern Rut Berta Kristina Johansson (gift Karlsson).

Länge var jag övertygad om att Adelinas tilltalsnamn var Sofia, även om jag inte har haft något entydigt belägg för det. Nu har jag ändrat uppfattning, vilket beror på att jag hittade en bild på hennes gravsten. Där står Adelina, men inte Sofia.

Adelina från Tälleryd & de första åren i Äshult

Adelina föddes den 20 juni 1861 i byn Tälleryd, som ligger i Vena socken (Kalmar län). Hon var näst sist i en stor och brokig barnaskara. Det var dock få av hennes syskon som nådde vuxen ålder. Dessutom avled hennes far, Peter Persson, när Adelina bara var fem år gammal. Efter faderns död bodde Adelina med sin mor och systern Ida Maria. Straxt innan Adelina fyllde tio år gifte sig hennes bror Johan och tog över som familjens överhuvud. Fem år senare gifte sig Ida Maria och flyttade ut. Den här bakgrunden har jag skrivit mer om i inlägget om Adelinas mor, Stina Cajsa Månsdotter (där jag dock kallar henne Sofia).

På Adelinas 18-årsdag, fredagen den 20 juni 1879, gifte hon sig med rusthållaren Karl Johan Oskar Karlsson från byn Äshult i Döderhults församling. Bröllopet hölls i Vena kyrka och efter några dagars firande flyttade hon till makens gård i Äshult. Adelinas make kallas i lysnings- och vigselboken alltså för rusthållare, vilket innebär att hans gård var ett så kallat rusthåll och ansvarade för att hålla med ryttare och häst till kavalleriet. I det här fallet gällde det Smålands husarregemente. I de flesta andra sammanhang skrevs han dock helt enkelt som hemmansägare. Jag vet inte säkert vilket av hans förnamn som var tilltalsnamn, men av praktiska skäl väljer jag att kalla honom Johan.

Johan var född i Äshult år 1856 och hade året före vigseln flyttat till en egen gård i byn. Hans mor hade dött redan år 1865, men hans far (Carl Jaensson) bodde kvar på sin gård i Äshult när Adelina flyttade till byn. Under sommaren 1879 bodde de nygifta ensamma på sin gård, men till hösten städslade de en piga. Under de följande åren avlöste pigorna varandra och ibland hade de även en dräng på gården.

Den 15 februari 1880, knappt åtta månader efter deras bröllop, föddes Adelinas och Johans första barn. Det var en son, som fick heta Karl Hjalmar Sigfrid (troligen med tilltalsnamnet Karl, efter sin farfar). Han blev dock inte mer än 7 år, innan han dog av difteri. I november 1881 födde Adelina en andra son, Per Johan Martin. Jag väljer att kalla honom Martin, för det kallade han sig själv senare i livet. Efter 1909 verkar det dock som att han inte alls använde sina övriga förnamn och jämför man sedan med hans yngre syskon, är det enligt min mening mer troligt att han som barn kallades Per (efter sin morfar).

Flera söner och en dödsfallsutredning

Hösten 1883 födde Adelina en tredje son, John Oskar Linus och den 10 januari 1886 var det dags för en fjärde son, Nils Gerhard Albin. 1886 var även året då Johan dog, endast 30 år gammal. Han gick en dag i februari ut till stallet för att utfordra sina två hästar, där hittades han död senare samma dag. Enligt en anteckning i död- och begravningsboken genomförde ”kronobetjäningen” någon form av dödsfallsutredning och kunde utesluta både egen och annans handaverkan, varför man beskrev dödsorsaken som ”Slaget”.

Efter Johans död bodde Adelina och sönerna kvar på gården, som de ärvde. Adelina kunde dock inte ensam bruka gården och ta hand om barnen. Därför tillsattes en annan brukare, som på hösten flyttade in tillsammans med sin familj. Två år senare (1888) sålde Adelina gården till sin svärfar, Carl. Troligen gav bara ägandet av gården inte tillräckliga inkomster för att försörja familjen och Adelina hade då mer nytta av en större summa på en gång. Dessutom tycks Carl ha ordnat så att Adelina och hennes söner ändå fick boende på en annan gård i byn.

Karl Oskar och fler barn i Äshult

I slutet av april 1894 gifte Adelina om sig. Hennes andre make hette Karl Oskar, liksom hennes förste make. Karl Oskar hette dock inte Johan i förnamn, men istället Johansson i efternamn. Jag väljer alltså att tydligt skilja dem åt genom att kalla den ene för Johan och den andre för Karl Oskar. Karl Oskar kom från Högsby socken (Kalmar län) och under en kort period bodde även Adelina och hennes söner där, innan hela familjen flyttade tillbaka till Äshult på våren 1895. Det sägs att Karl Oskar behandlade sina styvsöner ganska illa och de flyttade ut redan i början av 1900-talet. I Oskarshamnstidningen hittade jag en notis som tyder på att Karl Oskar hade fler dåliga sidor. År 1904 dömdes han nämligen för djurplågeri och fylleri, efter att ha kört i staden med ett sto som hade ett öppet sår.

Muntlig tradition säger att Adelina tvingades gifta om sig av ekonomiska skäl, kort tid efter sin förste makes död. Men som vi sett gick det drygt åtta år från Johans död till dess att Adelina och Karl Oskar gifte sig. Jag och min fru, Emelie, har funderat en hel del kring hur det här kan hänga ihop och rådande teori är som följer. Adelinas svärfar, Carl, höll Adelina och hennes söner om ryggen. När Carl på 1890-talet drabbades av magcancer och det var klart att han inom kort skulle dö, hade han (enligt bouppteckningen) visserligen omfattande tillgångar, men även stora skulder. Adelina kände antingen redan till hur Carls ekonomi såg ut, eller så fick hon under hans sjukdomstid reda på hur det stod till. Hon visste hursomhelst att det hon och sönerna skulle få ärva var värt mindre än den gård de flera år tidigare sålt till Carl. Under åren som gått hade hon troligen gjort av med hela (eller det mesta av) köpeskillingen, dessutom var arvet efter Johan (efter avdrag för hans skulder) mindre värt än gården. Det är alltså troligt att en betydande del av köpeskillingen för gården gick till att betala olika skulder. Sammantaget är det rimligt att tänka sig att Adelina i det läget insåg att hennes ekonomi inte var hållbar och att en lösning kunde vara att gifta om sig. I så fall gifte hon sig med Karl Oskar för att inte hamna i en än sämre ställning och knappt två månader senare dog Carl. I Oskarshamnstidningen publicerades en kallelse till bouppteckningen efter honom, där det framgick att allt lösöre skulle auktioneras ut direkt efter den laga förrättningen. Det berodde troligen inte bara på dålig ekonomi, utan även på att Carl inte hade några nära släktingar som intresserade sig för hans saker.

På våren 1895 födde Adelina en dotter, Rut Berta Kristina. Enligt noteringarna i kyrkböckerna föddes hon i Äshult, några dagar efter att familjen flyttat tillbaka dit. Det lär dock vara så att Rut egentligen föddes i Högsby församling, men inte skrevs in där på grund av att familjen redan var på god väg med flytten. Rut var alltså min hustrus mormor mor, mer om henne längre fram. Den 15 april 1898 födde Adelina en andra dotter, Anna Elin Sofia. Hon gifte sig på 1920-talet med Bror Ernst Harry Karlsson och när hon dog år 1973 var de skrivna i Hässleby församling (Jönköpings län). I oktober år 1900 födde Adelina sitt sjunde barn, sonen Karl Uno. Redan i februari 1902 dog dock Karl Uno av ”bröstlidande”, alltså någon form av luftvägsproblem.

Till Amerika med Bröderna Tillberg

Adelinas tre söner flyttade som sagt hemifrån i början av 1900-talet. Det var till och med så att de ganska snart lämnade landet. En efter en begav de sig till USA. Mellanbrodern John var först ut, han lämnade Sverige omkring årsskiftet 1901/1902. Via Liverpool i England reste han till New York, dit han anlände med White Star Lines stora fartyg RMS Oceanic på sommaren 1902. Från New York tycks John ha fortsatt till Chicago och han bodde av allt att döma i Illinois ett par år, innan han slog sig ner i staden Lake Geneva i Wisconsin. John blev amerikansk medborgare år 1915 och arbetade då som chaufför i Lake Geneva. Någon gång mellan 1915 och 1920 gifte han sig med en tyskättad kvinna vid namn Louise. Efter 1920 har jag inte hittat något spår efter vare sig John eller hans hustru. År 1902 reste även Nils till Amerika, jag har dock inte hittat några spår av honom där. Nils återvände till Sverige år 1931 och dog år 1970 i Döderhults församling, han gifte sig aldrig.

Martin kom till New York i februari 1909, där möttes han av sin ”broder” (troligen John). De följdes sedan åt till Chicago och liksom John bosatte sig Martin i Lake Geneva, Wisconsin. I början av 1910-talet gifte han sig med Frida, som utvandrat från Sverige samma år som Martin. Det svenska paret fick under de följande åren tre döttrar och en son. År 1920 blev Martin amerikansk medborgare. Redan på 1920-talet dog dock Frida. Martin ska enligt vissa uppgifter ha avlidit i februari 1963. Minst ett av Martins och Fridas barn levde in på 1990-talet, jag har dock inga uppgifter om huruvida de i sin tur fick några barn.

I USA använde bröderna efternamnet Tillberg. Någon gång före 1915 beslutade en domstol att de officiellt skulle kallas Karlsson Tillberg, men själva tycks de alltid hålla sig till bara Tillberg. Nils fortsatte också att kalla sig Tillberg, även efter att han återvände till Sverige. När John och Martin ansökte om medborgarskap noterades kort hur de såg ut. John beskrivs i de dokumenten som ljushyad, 5 fot och 9 tum lång (ca 175 cm), vägande 165 pund (ca 75 kg), ljushårig och med blå ögon. Martin var var istället mörk i hyn, 5 fot och 10 tum lång (ca 178 cm), brunhårig och med gråa ögon. De var med andra ord i speciellt lika och det kanske till och med var svårt att se att de var bröder.

Ebba och Ingrid

Adelina födde sitt åttonde barn i januari 1903, en dotter som fick heta Ebba Frideborg. Ebba började på 1920-talet arbeta som småskolelärarinna, medan hon ännu bodde hemma i Äshult. När hon senare samma årtionde flyttade hemifrån, bodde hon ändå kvar i trakten. År 1948 gifte sig Ebba med en annan lärare, Janne Ludvig Hedås. På facebooksidan Gamla Oskarshamn hittade jag en gammal bild på skolan där Ebba och Ludvig arbetade (Påskallaviksskolan) och ett par personer som skriver att de haft dem som lärare.

Ludvig var änkeman och hade tre barn, men Ebba fick aldrig några egna barn. Ludvig dog år 1966, vid en ålder av 76 år. Ebba levde ända fram till sommaren 1995 och min hustru Emelie (som då inte hunnit fylla sju år), minns att hon följde med sin mamma Eva och mormor Ulla till Småland när Eva och Ulla skulle gå på ”Moster Ebbas” begravning. Emelie var dock inte med på själva begravningen.

Den 4 maj 1905 födde Adelina sitt nionde barn, dottern Ingrid Monika Charlotta. På 1920-talet började Ingrid arbeta som sjuksköterska. Hon gifte sig år 1930 med den nio år äldre hemmansägaren Karl Gunnar Bergström och fick minst två barn. Under en period hade de även en fosterson från Finland. När Ingrid och Gunnar avled (1980 respektive 1979), var de ännu skrivna på sin gård i Locknevi församling (Kalmar län).

Döttrarna flyttar ut och en fosterson flyttar in

Enligt noteringar i församlingsboken utbildade sig Rut till sjuksköterska medan hon ännu bodde hemma hos föräldrarna i Äshult. Det är dock oklart om hon blev klar med sin utbildning, eller om hon någonsin arbetade inom vården. År 1920 gifte sig Rut och flyttade, mer om det snart. Som framgått ovan, flyttade även Adelinas övriga döttrar ut under ungefär samma period.

År 1922 tog Adelina och Karl Oskar emot en fosterson, Erik Artur Petersson. Erik var då tolv år gammal och kom närmast från Oskarshamn, men var född av en ogift mor i Misterhults församling (Kalmar län). Formellt var Erik fosterson, men vad jag har hört var han snarare något av en extra dräng på gården. Det diskuterades om han skulle få någon mer skolgång, men av någon anledning blev det inte så. Den i familjen som Erik hade närmast relation till var Adelina, och det sägs att hon var den enda som han någonsin ville sitta i knä hos. Han bodde i Äshult till hösten 1927, då var han 17 år och flyttade till Kråkshults församling (Jönköpings län). Erik återvände dock till Oskarshamnstrakten och under olika perioder de kommande decennierna var han även skriven som jordbruksarbetare i sitt gamla fosterhem. Erik var gift två gånger, men fick så vitt jag kan förstå inga barn. Han var med på Ebbas begravning 1995, några år innan han själv gick bort (i januari 2004).

Rut & Gottfrid – en avstickare till Ingatorp

Den man som Rut gifte sig med i april 1920, hette Karl Emil Gottfrid Karlsson. Gottfrid föddes år 1879 i Kråkshults församling, men bodde sedan länge i Äshult. Han lär senare i livet ha skojat om att han var mycket bestämd med att det skulle vara ett ”tjockt och grant fruntimmer från Högsby”. Redan i januari 1921 födde Rut sitt och Gottfrids första barn, dottern Karin Brita Irene, och drygt ett år senare flyttade den lilla familjen till byn Ödhult i Ingatorps församling (Jönköpings län).

I Ödhult arrenderade Gottfrid en gård. Där bodde de till våren 1927, då de flyttade tillbaka till Döderhult och köpte Ruts föräldrahem i Äshult. Under tiden i Ingatorp fick de två döttrar till. I december 1922 föddes Rut Gullbritt Marianne och i februari 1926 kom Elsie Ulla Evelina till världen. På julafton 1927 avled Adelina av någon form av cancer, vid en ålder av 66 år. Hon begravdes på nyårsdagen 1928. Hennes make, Karl Oskar, bodde kvar på gården i Äshult tillsammans med Rut och hennes familj tills han själv dog år 1946.

Åter till Äshult

År 1927 flyttade Rut med familj alltså tillbaka till Äshult och där födde Rut år 1930 till sist en son, Karl Uno Stig. Han lär ha varit mycket efterlängtad och vad jag har hört blev han både favoriserad framför sina systrar och ganska bortskämd. I början av 1940-talet drabbades Marianne av en svår bakteriell infektion som ledde till att hon i september 1942 dog av reumatisk feber, hon hann alltså inte fylla 20 år.

Under andra världskriget ska familjen Karlsson en period ha haft ett krigsbarn från Finland boende på gården. Det finns dock inte antecknat i församlingsboken och jag har inte heller i övrigt hittat några skriftliga källor som nämner den saken. Någonstans ska det dock finnas en medalj som de fick för sin insats och som bland andra min fru har sett. Troligen handlar det om en så kallad ”Benignitatis Humanae Finlandia Memor”, en bronsmedalj som delades ut till drygt 40 000 svenskar och även ett stort antal danskar som alla på något sätt hade hjälpt finska krigsbarn.

Ulla i Oskarshamn och Linköping

Mellan november 1946 och augusti 1948 bodde Ulla i Oskarshamn (Kalmar län). År 1948 återvände hon för ett par månader till föräldrahemmet, innan hon flyttade till Linköping (Östergötlands län) för att gå på Birgitta sjuksköterskeskola. Vad jag har hört behövde hon dock läsa upp vissa betyg, innan hon kunde komma in på sjuksköterskeutbildningen. Möjligen var det det hon gjorde i Oskarshamn, eller så hade sjuksköterskeskolan någon form av förberedande utbildning. I början av 1950-talet träffade Ulla den norske civilingenjören Hans Ivar Reenskoug och 1953 gifte de sig. Ullas föräldrar sägs ha varit mycket nöjda med att få en ingenjör till måg.

När Ullas barn var små och Rut besökte dem i Linköping för att vara barnvakt, tänkte sig Rut en gång att hon skulle baka bullar. Det lyckades inte, för Rut kunde inte få någon ordning på den elektriska ugnen och barnen kunde inte hjälpa henne med det. Bullarna fick därför vänta och jäsa ordentligt tills Ulla kom hem igen. Både Rut, Gottfrid och flera i deras nära släkt har rykte om sig att ha varit djupt religiösa och dessutom aktiva medlemmar i Missionskyrkan. I inlägget om Ivar skriver jag om hur oron för de religiösa släktingarnas reaktioner var en av anledningarna till att Ulla och Ivar inte skiljde sig, trotts att de sällan var lyckliga i sitt äktenskap.

Irenes och Stigs vidare öden

Irene gifte sig år 1949 med en sex år äldre hemmansägare från trakten. Han hette Karl Åke Hugo Svenzén och hans gård låg i byn Stensjö, omkring två mils väg från Äshult. På 1950-talet fick de två barn. Åke dog i maj 1975, medan Irene levde ända till år 2008.

Stig började på 1940-talet skrivas som jordbruksarbetare. År 1951 gjorde han lumpen vid KA2 (Karlskrona kustartilleriregemente), men bodde i övrigt hemma en bra bit in på 1950-talet. I slutet av decenniet gifte sig Stig med Lillan Margareta Yvonne Sjöberg, även hon från Döderhults församling. De bosatte sig i Mönsterås församling (Kalmar län) och Stig arbetade en tid på ett pappersbruk. Under 1950- och 1960-talen fick de fyra barn och på 1960-talet flyttade familjen till Blekinge. I december 2016 dog Lillan och först i februari 2019 avled Stig.

Änka och hemmansägare

Efter utgången av år 1950 hittar jag bara sporadiska uppgifter om Rut. År 1955 blev hon änka, Gottfrid blev 76 år gammal. Efter makens död blev Rut hemmansägare och är i mantalet skriven med det yrket. Hon är också skriven som boende på sin gård i Äshult fram till hennes egen död i maj 1976. Den sista tiden lär hon dock ha bott på ett ålderdomshem, eller liknande. Efter makens död ska Rut i huvudsak ha skött gården själv, men mest levt på olika skogsaffärer.

In i slutet finns det en bestående gemenskap mellan flera generationer av de som jag har skrivit om i det här inlägget. För på Döderhults kyrkogård delar Adelina, Karl Oskar, Rut, Gottfrid och Marianne gravplats.

Se även…

Uppdatering efter 2021 – bouppteckning och testamente (Gottfrid)
Ansedel – Adelina
Ansedel – Rut