Min farfars släkt kallar vi ofta för Karlssönerna, helt enkelt på grund efternamnet Karlsson. Om namnet Karlssons ursprung i min släkt har jag tidigare skrivit ett inlägg. Det går tillbaka på den södermanländske soldaten Carl Örn. Men min farfar Knut Vilhelm Ingemar Karlsson kom från Hälsingland. När han flyttade söderut kallades han ofta för ”norrlänning”. Även Knuts far, Bror Wilhelm Karlsson, var ”norrlänning”. Carl Örns liv har jag tidigare skrivit ett inlägg om. Jag har också skrivit om Knuts farmor, Kerstin Johansdotter. Här ska jag fylla i luckorna i berättelsen om Knuts farfar, min farfars farfar, Karl Wilhelm Karlsson.
Kringflyttande dräng i Södermanland
Under Karl Wilhelms uppväxt var fadern en utstraffad och fattig före detta soldat, som tiggde i Vansö socken (Södermanlands län). Detaljerna om det finns beskrivna i inlägget om faderns liv. År 1867 fyllde Karl Wilhelm 15 år och det var dags för honom att lämna sina utfattiga föräldrar, för att bli dräng hos Torparen Eric Gustaf Larsson i Härads församling (Södermanlands län). Där skrevs han först med efternamnet Örn, men det ändrades snart till Carlsson (Carl Wilhelm Carlsson, stavningen med K kommer senare).
I Härads socken stannade Karl Wilhelm bara ett år och i oktober 1868 flyttade han till en ny drängtjänst, den gången i Jäders församling (Södermanlands län). Där blev han inte heller kvar i mer än ett år. Från Jäder flyttade Karl Wilhelm till Barva församling (Södermanlands län). Där hade han två drängtjänster på tre år och flyttade år 1871 vidare till till Klosters församling, utanför Eskilstuna (Södermanlands län). Under de följande åren hade Karl Wilhelm en rad drängtjänster på olika orter i Södermanland, i tur och ordning var han skriven i församlingarna Husby-Rekarne (1874-1875), Gillberga (1875-1876), Näshulta (1876-1877) och åter till Husby-Rekarne (1877-1878).
Bild från Wikimedia, foto Tor Svensson.
Via Uppland till Hälsingland
När Karl Wilhelm lämnade Husby-Rekarne på hösten 1878 verkar det som att han påstod att han skulle till Stockholm, men i själva verkade var det bara ännu en drängtjänst som väntade. Den gången i Giresta församling (Uppsala län). Efter ett år i den tjänsten tycks han åter haft tankarna inställda på huvudstaden. Men den tjänst han fick var som dräng hos bonden Per Jonsson i Arbrå församling (Gävleborgs län) och vi är så framme i Hälsingland.
Inte heller i Arbrå kvarblev Karl Wilhelm i mer än ungefär ett år och när han i november 1880 flyttade till byn Nordsjö i Järvsö församling (Gävleborgs län) var det knappast med tanken att förbli Järvsöbo resten av livet. Det var ju bara en i en lång rad av drängtjänster, den enda skillnaden var att han den gången inte hade en privat arbetsgivare. Tjänsten var nämligen på fattiggården och församlingens gemensamma ägor. Fast efter ett år, när det annars hade varit dags för Karl Wilhelm att bryta upp och dra vidare tillkom en annan skillnad. För till byn Nordsjö flyttade då pigan och husmansdottern Kerstin Johansdotter från grannbyn Kalv.
Redan sommaren efter (1882) blev Kerstin med barn, i maj 1883 födde hon sonen Karl Johan och i oktober 1883 gifte sig Kerstin och Karl Wilhelm. De bosatte sig i Kerstins hemby Kalv, där de skaffade en liten fastighet (drygt tre tunnland). Det verkar som att Karl Wilhelm främst ägnade sig åt att arbeta i skogen. Paret fick ytterligare sju barn tillsammans, innan Karl Wilhelm den 27 maj 1902 (bara fyra dagar efter sin 50-årsdag), dog av vad som troligen var någon form av magcancer.
Bild från Digitalt Museum/Bohus läns museum, foto Widell, Gustaf Evald (1865 – 1932).