Jag inleder med att berätta om den av mina förfäder som tog efternamnet Löfling och påbörjade vad man idag kan kalla släkten Löfling från Simtuna. Vid folkräkningarna under decennierna omkring sekelskiftet 1900, gick han under namnet Jan Andersson Löfling. Han föddes dock som Johannes Andersson, det var i mitten av oktober 1831, på byn Härvstas ägor och som barn kallades han för Johan. Johans föräldrar var Anders Andersson och Stina Andersdotter. Härvsta hörde till Västerlövsta socken, som då var en del av Västmanlands län.

I födelse- och dopboken, där Johans födelse noterades, betecknas Anders som ”Torp.”, alltså torpare. I andra samtida källor beskrivs han dock som ”Inhysesman med egen jord”. Jag tolkar det som att han ägde lite mark kring Härvsta, men att han inte hade någon egen stuga utan var inhyst hos någon annan. Möjligen var han en typ av nybyggare.

Uppväxtåren

När Johan föddes var hans far 26 år gammal och hans mor skulle snart fylla 31 år. Johan hade en ett år och nio månader äldre bror, som liksom fadern bar förnamnet Anders.

Johans uppväxt torde ha varit mycket fattig. Om fadern står det alltså att han visserligen hade lite egen jord, men ingen egen bostad. Dessutom finns det noterat att han (samma år som Johan föddes) undergick ”kyrkoplikt för tjufnad”, alltså dömdes tills ett skamstraff för stöld.

Den 17 juli 1837 fick den knappt sex år gamle Johan en lillasyster. Anna Greta, som hon fick heta, blev dock inte mer än ett år och fyra månader gammal. I död- och begravningsboken uppges ingen dödsorsak.

Tittar man på familjens historia före Johans födelse, finner man att Anders och Stina fick en dotter redan 1828. Hon hette Sara Stina och dog före ett års ålder. I det fallet anges dödsorsaken till ”bröstfeber”, alltså lunginflammation.

Moderns död

Då Johan var 14 år förlorade han sin mor, Stina. Inte heller i det fallet uppges någon dödsorsak. Redan året därpå gifte Anders om sig med den 53 år gamla Greta Persdotter. 1846 var även året då Johans bror Anders, 16 år, flyttade hemifrån.

I såväl lysnings- och vigselboken (då Anders gifte sig med Gerd) som i bouppteckningen efter Stina, står Anders skriven som ”fördelsman”. Vilket antyder att han saknade egen försörjning.

Drängen Jan

Hösten (eller möjligen sommaren) 1849 flyttade Johan till Turbo för att bli dräng. Turbo är en annan by i Västerlövsta socken och där skrivs han in i husförhörslängden med förnamnet Jan. Och härifrån kommer jag också kalla honom för Jan, även om namnet Johan återkommer i vissa senare källor.

I Turbo stannade Jan bara ett år, innan han flyttade vidare till Altuna socken. Där var han först dräng hos bonden och kyrkvärden Johan Björkdal i Altuna by, innan han fick en ny drängtjänst. Den gången hamnade han hos torparen Pehr Södergren i Paddbo. I Paddbo, Altuna socken, stannade Jan till 1854 då han flyttade till Vittinge socken. I Vittinge blev Jan bara kvar ett år, sen flyttade han tillbaka till Altuna.

”Lysning 1858. Kallar sig Löfling.”

Andra gången Jan flyttade till Altuna socken var det för att blir dräng hos torparen Erik Gustaf Hultin och dennes familj i byn Persbo.

Inne i Altuna by bodde dock 1856 pigan och soldatdottern Gustafva Mathilda Liljeqvist, född 1836 i Altuna socken. Våren 1857 fick Gustafva Mathilda dottern Emma Mathilda, som noteras med fader okänd. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om vem som var Emma Mathildas biologiske far, möjligen var det Jan själv. Året efter gifte sig i alla fall Jan med Gustafva Mathilda, som tillsammans med dottern flyttade till Jans drängbostad i Persbo.

Under perioden 1856 till 1860 görs tillägget ”Stat” före Jans titel ”Dräng”, sannolikt började han räknas som statare i samband med att han bildade familj. Under samma period finns det om Jan noterat ”Lysning 1858. Kallar sig Löfling”.

I maj 1859 födde Gustafva Mathilda en andra dotter, Anna. Senare samma år flyttade den lilla statarfamiljen till gården Björknäs i Järlåsa socken. I Järlåsas inflyttningslängd är Jan skriven som ”Statdräng Jan Andersson Löfling”, det är första gången det officiellt står att Jan hette Löfling.

Den 8 juli 1861 föddes dottern Johanna och senare samma år flyttade familjen till Simtuna.

Bärby, Simtuna socken

I Simtuna bosatte sig Jan och hans familj i en stuga på den så kallade Hyttmossen, som då låg på byn Bärbys utmarker. Under Bärby skulle Jan sedan stå kvar livet ut, även om han och familjen efter en tid flyttade från Hyttmossen till Nyborg. I senare källor står det Nyberg och vid något tillfälle även Nybärg, det är dock för mig oklart om det är samma plats som Nyborg eller om det handlar om ytterligare en flytt.

Den 20 december 1863 föddes dottern Wilhelmina, hon levde dock bara i två dagar. I död- och begravningsboken står bara ”svag född” i fältet för dödsorsak. Mindre än två år senare, den 23 maj 1865, födde Gustafva Mathilda en femte dotter, som också fick namnet Wilhelmina.

En sjätte dotter, Carolina, föddes den 13 mars 1867 och den 10 augusti 1869 föddes en första son i familjen Löfling, Lars Johan. Och den 18 juli 1871 föddes en andra son, Carl Fredrik.

Barnen börjar flytta ut samtidigt som nya föds

År 1874 flyttade Emma Mathilda, 17 år, hemifrån. Hon hade då fått tjänst som piga hos en familj i Albäcks by. Där skrivs hon med efternamnet Löfling, vilket är första gången som det namnet officiellt har förts över från Jan till någon annan (ytteligare ett steg i att etablera namnet Löfling). Det gör det också tydligt att hon (oavsett hur det står till med biologin), räknas som Jans dotter. Annars skulle hon nog ha skrivits som Liljeqvist efter sin mor.

Den 20 september 1875 fick Jan och Gustafva Mathilda en tredje son, Anders Leonard, som tyvärr dog efter mindre än en månad.

År 1876 flyttar dottern Anna, 17 år, till Albäcks by där hon tar över som piga efter sin syster. Emma Mathilda flyttar istället hem till Hyttmossen i Bärby. Senare samma år föder Gustafva Mathilda en fjärde son, liksom den tredje får han heta Anders Leonard.

Jans far avlider och ännu en son föds

Sommaren 1877 nåddes Jan av budet att hans far Anders hade dött. Av bouppteckningen framgår att Anders vid sitt frånfälle var gift med Brita Andersdotter. Där står också att Jans bror, Anders, då vistades på okänd ort och varit borta i omkring 23 år. I ett framtida inlägg ska jag berätta mer om Anders och vad som hände honom under alla de år då han inte hade någon kontakt med sin far och bror.

Den 20 september 1879 fick Jan och Gustafva Mathilda sitt sista barn, sonen Erik Albert. Han var förövrigt min farmors far och Albert var hans tillstalsnamn.

Barnaskaran tunnas ut

Då Albert var ett år, 1880, flyttade hans äldsta syster Emma Matilda hemifrån för andra gången. Den här gången gick färden till Stockholm. I folkräkningen samma år återfinns hon skriven som ogift arbeterska, med hemort ”Humlegården N:o 20, 21” i församlingen Hedvig Eleonora. Hon blev kvar i Stockholm, gifte sig och fick med tiden minst åtta barn.

Straxt före julen 1880 kom budet från Torstuna församling om att den 21-åriga dottern Anna, som en tid haft tjänst som piga där, nu hade dött av difteri.

År 1881 flyttade Wilhelmina, 16 år, till sin fars födelsesocken, Västerlövsta.

Den blott sex år gamle Anders Leonard drunknade den 14 april 1883.

Våren 1884 flyttade Karolina, 17 år, till Stockholm. Hon återkom dock flera gånger till Bärby, innan hon tydligt etablerat sig i huvudstaden.

Hösten 1888 flyttar Lars Johan (19 år) till Romfartuna, och ett år senare flyttar Karl Fredrik (18 år) till Nysätra. Liksom systern Karolina återvände Karl Fredrik flera gånger till föräldrahemmet och det var först 1903 som han slutgiltigt flyttade hemifrån.

När jag berättade om Karl Fredrik för min fru sa hon spontant ”Slarver”, vilket även stämmer med vad min farmor har berättat om sina farbröder.

När november 1896 går mot sitt slut har Albert, 17 år, nyss lämnat hemmet för att bli dräng på gården Bortsbo. Sen är Jan och Gustafva Mathilda ensamma kvar i sin stuga, det är dock högst tillfälligt.

En ny generation tar över

År 1904 är Jan över 70 år gammal och det är dags för honom att pensioneras och lämna över sitt lilla torp till nästa generation. Den som tar över är yngste sonen Albert, 25 år, och dennes nybliva hustru Sofia, 20 år.

Sofia hade sedan tidigare en treårig son, Ernst Viktor. Både Sofia och Ernst flyttade alltså år 1904 in på Jans lilla torp och en ny famlilj tog där och då sin början.

Jan och Gustafva Mathilda bodde kvar tillsammans med Alberts raskt växande familj. Redan 1905 födde Sofia dottern Anna Matilda, och 1907 var det dags för Aina Viktoria att komma till världen.

När den drygt 80 år gamle Jan avled, sommaren 1913, var Sofia redan gravid med sitt sjunde barn. Då hade Emma Mathilda i Stockholm hunnit föda åtta barn, varav sex ännu var i livet. Johanna hade inte mindre än fem barn i Västerås, hon hade dessutom nyligen fått sitt första barnbarn. Alldeles i näheten, i Simtuna socken, hade Wilhelmina bott tills hon dog 1907, hon hade åtta barn och två år efter hennes död föddes hennes första barnbarn. I simtuna bodde även Lars Johan som hunnit få nio barn, varav sju ännu levde 1913. Karl Fredrik hade därtill två barn. Om jag har räknat rätt efterlämnade Jan således sin maka, sex levande barn, inte mindre än 34 barnbarn samt två barnbarns barn. Såväl Lars Johan som Albert, fick barn även efter Jans död och totalsiffran gällande Jans barnbarn blev över 40.

Se även…

Inlägg om Jans bror Anders
Inlägg om bouppteckningen efter Johan/Jan
Inlägg om Jans hustru, Gustafva Mathilda
Uppdatering efter 2020
Ansedel