Utanför Trosa i Södermanlands län ligger slottet Thureholm. I slutet av 1867 ägdes Thureholm till en tredjedel av greven Axel Gabriel Bielke som också bodde på slottet. Greven var dock gammal och drev inte längre själv verksamhet på ägorna. Istället arrenderades det hela ut till hans måg, löjtnanten Victor Ankarcrona. Löjtnant Ankarcrona var alltså gift med grevens dotter, grevinnan Ebba Bielke. Löjtnanten, grevinnan och deras barn bodde också på slottet sedan ett par år tillbaka.

På och omkring slottet bodde också en mängd tjänstefolk av olika slag. Bland dessa fanns den 40 år gamle stalldrängen Lars Peter Blomqvist och dennes 33 år gamla hustru, Johanna Gustafva Berg. Lars Peter och Johanna Gustafva hade tre barn, den fem år gamla Johanna Wilhelmina, den tre år gamla Johanna Augusta samt den nyfödda Anna Lovisa.

Anna Lovisa Blomqvist skulle komma att bli min mormors mormors mor.

Födelse och uppväxt på Thureholm

I vissa källor står det att hon föddes den 17 december. Enligt födelse- och dopboken för Trosa landsförsamling och andra tidiga källor är det dock den 17 februari 1867 som gäller.

Hösten efter att Anna Lovisa fyllt två år fick hon en lillebror, Carl Gustaf. På Thureholm fanns flera andra barn i alla åldrar, till exempel kuskdottern Selma Wilhelmina som föddes samma år som Carl Gustaf och drängsonen Carl Johan född 1859.

Omkring år 1871 ändras Lars Peters titel från stalldräng till statdräng. Den 28 november 1872 föddes i statarfamiljen ett femte barn, dottern Hilda Charlotta. Och den 9 februari 1876 var det dags för ännnu en dotter, Clara Christina.

Åren 1878 och 1880 flyttade Anna Lovisas storasystrar hemifrån. Johanna Wilhelmina blev piga i en annan del av landsbygden kring Trosa. Medan Johanna Augusta flyttade för att bli piga i Västerljungs församling.

När Anna Lovisa fyllt 16 år var det dags för henne att lämna föräldrahemmet, det var på hösten 1883.

Piga i Trosatrakten

Färden gick till byn Väsby (i källorna ofta stavat med W), en by utanför Trosa. Där skrevs hon som piga, men hon stannade bara ett år. Sen flyttade hon tillbaka till Thureholms rote, där hon blev piga hos torparen August Andersson och dennes familj.

Efter ett år flyttade hon vidare och blev piga hos en bondfamilj i Stene, ytterligare en plats i trakten kring Trosa. Hösten 1888 dog Anna Lovisas dåvarande matmor, Lovisa Henriksson, och samma år flyttade Anna Lovisa från Stene.

Hennes nästa tjänst som piga tog henne tillbaka till Väsby i två år, innan Anna Lovisa lämnade Trosa landsförsamling.

Riddare och arbetskarlar

Anna Lovisas första utsocknes flytt gick till Vagnhärad, där hon hade fått tjänst som piga på godset Fredriksdal. Husbonden skrevs i husförhörslängden som ”Eg. Br. Majoren och Riddaren Johan Anton Berndes”. Fredriksdal påminde nog en hel del om Thureholm, ett stort hus med omfattande ägor och ett stort antal anställa med många olika titlar och funktioner.

”Riddaren” Berndes är idag troligtvis mest känd för att i sin ungdom ha varit porträttmålare. Han lär dessutom ha studerat konst i såväl Stockholm som Paris.

Under sin tid på Fredriksdal träffade Anna Lovisa arbetskarlen Gustaf Edvard Andersson. Gustaf Edvard föddes den 6 maj 1864 i Lästringe församling. När de träffades bodde han i Trosa landsförsamling och kanske var det så att Anna Lovisa var hemma i Trosa vid julen 1890 och att de träffades där. Anna Lovisa blev hur som helst gravid och den 1 augusti 1891 gifte de sig i Vagnhärad, en och en halv månad senare föddes sonen Karl Gustaf Thure. Under hösten flyttade det nygifta paret ihop i byn Husby, Vagnhärads församling, där de fick hyra stugan Hagaberg. Anna Lovisa var då 24 år gammal.

Mot ödet i Ödesby

Hösten 1893 födde Anna Lovisa en dotter, Helga Teresia Lovisa. Kort därefter flyttade den lilla familjen till Alby i Trosa landsförsamling.

Det tycks vara så att familjen flyttade dit där Gustaf Edvard för stunden fick tjänst. År 1894 blev det Väsby och 1895 gick färden till Ödesby i Vagnhärads församling. I Ödesby skulle familjen dock stanna flera år. Och den 27 augusti 1896 födde Anna Lovisa där sitt tredje barn, dottern Agnes Maria.

Under seklets sista år blev Anna Lovisa än en gång med barn och den 15 december 1899 föddes dottern Hildur Ingeborg. Förmodligen var Anna Lovisa sjuk redan före förlossningen. Hon var drabbad av ”bröstlidande”, smärtor i luftvägarna. Och för den 19 januari 1900 noteras hon i församlingens dödbok. Dödsorsaken beskrivs som ”Bröstlidande (Lungsot)”, troligen rörde det sig alltså om tuberkulos. Hon blev 32 år gammal och begravdes en vecka efter sin död.

Den 9 juni samma år finns ännu en post i död- och begravningsboken som rör familjen. Då avled nämligen den knappt sex månader gamla dottern, Hildur Ingeborg, hennes dödsorsak uppges vara ”allmän svaghet”.

Av bouppteckningen efter Anna Lovisa framgår att det enskilt mest värdefulla föremål hon ägde var en symaskin. Den värderades till 25 kronor. De enda tillgångsposterna som var större än så var ”slöjdverktyg” och ”den aflidnes gångkläder”, med det är ju klumpsummor som avser flera föremål. Summa tillgångar var 288 kronor, symaskinen utgjorde alltså nästan nio procent av allt hon ägde. Sannolikt hade den kostat henne en mindre förmögenhet att köpa. Vilket tyder på att hon sydde mycket, kanske mer än bara för den egna familjens behov.

Senare på året 1900 flyttade den 36-årige änklingen Gustaf Edvard Andersson, med sina tre överlevande barn, från Ödesby.

Se även…

Ansedel