Den 25 oktober 1861 föddes Kerstin Johansdotter i Uvås, en by i Järvsö socken (Gävleborgs län). Kerstins far var drängen Johan Johansson och hennes mor hette Kerstin Andersdotter. Kerstin Andersdotter var i sin tur dotter till Kerstin Persdotter, som var dotter till soldaten Per Bång d.ä. och hans hustru Lovisa Bergström. Kerstin Johansdotter var alltså den tredje i rad att heta Kerstin i förnamn och hon var min farfars farmor.
En husmansfamilj i Kalv
I början av 1861 hade Kerstins far, Johan, varit arbetslös och ”skriven på socknen” innan han gifte sig och fick en drängtjänst. Någon gång under de närmast följande åren blev Johan husman på gård nummer 5 i byn Kalv, även den belägen i Järvsö socken. I det här fallet betyder ”husman”, en dräng med ett eget hus och familj. Kerstin var sina föräldrars första barn och hon föddes bara fem månader efter deras bröllop. Våren 1863 fick Kerstin en bror, Johan. Fyra år senare (1867) kom en andra broder till världen och fick namnet Peter. Och sommaren 1874, när Kerstin var tolv år gammal, fick hon därtill en syster, Anna.
Fadern behöll sin ställning som husman i Kalv genom åren och i husförhörslängderna finns det inga tecken på att det hände familjen något dramatiskt överhuvudtaget. Den 24 oktober 1881 flyttade både Kerstin (som dagen efter fyllde 20 år) och hennes äldste bror, Johan, hemifrån. Kerstin blev piga på en gård i byn Nordsjö och hennes bror blev dräng på en annan gård i samma by. Liksom Uvås och Kalv hörde Nordsjö till Järvsö församling.
Bild från Wikimedia/Skoklosters slott.
Drängar & pigor i Nordsjö, sen åter till Kalv
I Nordsjö träffade Kerstin drängen Karl Wilhelm Karlsson, som var nio år äldre än henne och född i Vansö socken (Södermanlands län). Kerstin blev med barn och födde i maj 1883 en son som fick heta Karl Johan. I födelse- och dopboken finns det inga noteringar om vem Karl Johans far var, men det finns all anledning att anta att det var Karl Wilhelm. Ett tecken på det är att namnet Karl inte är ett namn som kom från Kerstins familj. Men det avgörande är att de båda, i september samma år (1883), flyttade hem till Kerstins föräldrar i Kalv. De gifte sig den 14 oktober.
År 1885 födde Kerstin ett andra barn, dottern Emma Kristina. På 1880-talet fick Karl Wilhelm ett eget hus och blev (liksom sin svärfar) husman i Kalv. År 1887 föddes min farfars far, Bror Wilhelm. Han var Kerstins och Karl Wilhelms tredje barn. I september 1890 födde Kerstin ett fjärde barn, dottern Anna Amanda. I början av 1890-talet blev Kerstins mor sjuk och våren 1893 dog hon av ”kräfta”, 62 år gammal. Samma vår födde Kerstin ytterligare en dotter, Ingrid Lovisa.
Bild från Wikimedia, okänd fotograf.
Änka, farmor och mormor
Kerstin och Karl Wilhelm fick tre barn till, Per Emil föddes 1895, Ester Maria år 1898 och Lars Gunnar kom till världen 1901. Lars Gunnar blev bara sju månader gammal innan han dog av okänd anledning. Redan året därpå (1902) blev Kerstin änka. Karl Wilhelm dog av ”växt i magen”, alltså någon form av tumör. År 1905 flyttade Bror ut, men återvände snart. Han gifte sig med Edla Vetsera Jane Andersson och de bodde flera år i Kalv, därför föddes även min farfar i den byn. I början av 1910-talet fick Kerstin flera barnbarn, vissa födda av gifta mödrar andra av ogifta.
År 1913 dog Kerstins yngsta dotter, den 15 år gamla Ester Maria. Hon hade drabbats av en allvarlig infektion, som lett till en dödlig reumatisk feber. Samma år hamnade Kerstins son Per Emil i Svea Ingenjörskår. Där gick han ”hantverkskorpralskola” och utbildades till sadelmakare. Men när han år 1916 återvände till Järvsö noterades det att han varit frivillig i Finland under det året. Jag har helt utan framgång försökt förstå vad som hände i Finland 1916 och som svenska volontärer kan ha varit en del av. Krigsarkivet har ett arkiv över frivilliga i Finland, men det börjar först 1918. Var Per Emil i Finland som en del av någon form av hemlig insats? Eller hittade han bara på en mer heroisk berättelse om vad han gjorde 1916? Eller har jag helt enkelt missat något?
År 1915 dog Kerstins far, han blev 83 år gammal och bodde sedan många år i Nordsjö. Under 1920-talet fortsatte släkten att växa och många av Kerstins barn och barnbarn bodde kvar i Kalv. Flera av Kerstins söner och sonsöner arbetade i skogen. På 1930-talet började Kerstin dessutom få barnbarnsbarn. Men den 9 juni 1938 orkade Kerstins snart 77-åriga hjärta inte längre med. Hon begravdes 10 dagar senare.
Bild från Wikimedia/Nordiska museet, teckning av Ferdinand Boberg (1860-1946).