Under 2022 har mitt släktforskande utvecklats på flera olika sätt och jag vill – så här på slutet – lyfta några av dessa samt inlägg och sidor relaterade till dem.

Jag har gjort tre olika fotoböcker med material från min släktforskning, det har visat sig vara uppskattade presenter. Först satte jag samman inläggen om Hjalmar Andersson och stugan Solberg till en fotobok, främst tänkt som födelsedagspresent till mormor även om det är flera som har fått varsitt exemplar. Min pappa och farbror fick sedan – i födelsedagspresent – en fotobok om sina farföräldrar och deras släktingar, Karlssönerna från Järvsö. Den boken fick några andra sedan som julklapp. Och till sist gjorde jag en liten fotosamling i julklapp till mina döttrar, med namn och bild på alla de av deras anor som jag har bild på.

I flera inlägg på bloggen har jag gått mer på djupet kring vissa händelser. Om man vill följa en rättsprocess vid 1800-talets mitt, så följde jag en sådan i detalj i inlägget Nattväktare Ekström & en rättegång på 1850-talet. Pommerska kriget 1757-1762 har jag skildrat i ett inlägg, där jag utgår från de av mina anor som var med. Jag vill också lyfta fram inläggen om Jenny Lundberg och domen mot henne, där jag för första gången skrev ingående om någon som varken jag eller min fru är släkt med.

Jag har också börjat nosa på fältet DNA-släktforskning. Och jag har för första gången skrivit utförligt om en person som själv minns mycket väl – min kära farmor. Tidigare i december besökte jag Oslo och då var jag för första gången rent fysiskt på besök i ett arkiv – det norska riksarkivet och dess läsesal. Det besöket resulterade i ett tredje inlägg om min hustrus morfar Ivar.