Mycket av det material som jag har fått kopiera ur min mammas släktforskningspärm är fotografier och dokument, som hon fått från sin gammelfarbror Karl Algot Hjalmarsson. Algot var min mormors farbror. Han dog samma år som jag skulle fylla åtta år och även om jag har träffat honom, har jag bara vaga minnesbilder. Det här blir lite av ett bildspecial, med många av fotografierna från mammas pärm. Jag väljer dock att hänga upp det hela på berättelsen om Algots faders liv och på den fastighet i Nässelsta (Vittinge församling) som Algot (och han syster Anna) fick ärva av sin far. Fadern hette (som rubriken skvallrar om), Lars Hjalmar Andersson och fastigheten kallas för Solberg.

Föräldrar, födelse och första tid i livet

Hjalmars föräldrar var Anders Andersson (i Nässelsta, Nygården) och Johanna Kristina Larsdotter. Anledningen till att Anders måste preciseras på gårdsnivå är att han faktiskt hade en granne i Nässelsta (Norrgården) som (i övrigt) hade precis samma namn och som också var hemmansägare. Anders var ursprungligen från Ramsbergs socken (Örebro län), där han föddes år 1849. Johanna föddes i Nässelsta år 1855 och gifte sig med Anders i februari 1873. De tog då, i alla fall delvis, över en gård i Nässelsta från Johannas föräldrar. Hennes mamma, pappa och lillasyster bodde dock kvar tillsammans med Johanna och Anders. Den 14 decemeber samma år (1873) föddes Hjalmar. Han blev dock deras enda gemensamma barn och på sommaren 1880, då Hjalmar var sex och ett halvt år, dog hans mor av lunginflammation.

I husförhörslängden för perioden 1881 till 1890 kallas gården för första gången (vad jag kunnat hitta) för ”Nygården”, den ägs då huvudsakligen av Anders. Hans svärföräldrar är skrivna därunder, i något som kallas för ”Lilla Gatebo”. Troligen var det en så kallad lägenhet, i form av en stuga med en mindre jordlott, som hade styckats av från Nygården. Johannas lillasyster, Edla Josefina Larsdotter, hade tjänst som piga hos Anders. På sommaren 1886 blev hon med barn och den 18 maj 1887 föddes sonen Erik Alexius Andersson, oftast kallad Alex. I födelse- och dopboken står Alex upptagen som äkta son, trotts att föräldrarna inte vigdes fören den 19 juni.

Byggnaden på bilden ovan är skolhuset i Säby, som under mer än hundra år inrymde Vittinge kyrkskola/folkskola. Den uppfördes som skolhus redan 1835 och fungerade som sådant till 1954. Det var så vitt jag kan förstå inte den enda skolan i socknen när Hjalmar och Alex gick i folkskolan, men det var den huvudsakliga skolbyggnaden. Det är alltså högst sannolikt att i alla fall någon av bröderna Andersson gick där.

Drängen och pigan i Holm

I november 1892 flyttade den knappt 19 år gamle Hjalmar till en annan gård i Nässelsta, för att tillträda sin första drängtjänst. Efter ett år flyttade han till gården Klinta (ett par hundra meter från Nässelsta), där han var dräng till år 1895. Därefter fick han tjänst som dräng i byn Holm, som också ligger alldeles i närheten av Nässelsta. I Holm bodde sedan 1894 en piga vid namn Elin Charlotta Hallberg. Elin var född den 19 juni 1879 i Balingsta församling (Uppsala län). Omkring årsskiftet 1895/96 blev Elin med barn och i september 1896 föddes dottern Agnes Charlotta. Då var Elins föräldrar bosatta i Vänge-Läby församling (Uppsala län) dit Elin åkte för att föda. I den församlingens födelse- och dopbok står det bland annat ”Fader: enligt uppgift Drängen Hjalmar Andersson i Holm”.

Dottern Agnes skulle långt senare bli känd som transmediet Agnes Röklander. I de historier om hennes liv som jag har läst, har man dock missförstått kopplingen till Vänge. Där brukar det heta att familjen just då bodde i Vänge, men att fadern (Hjalmar) senare köpte ett torp i Nässelsta (Vittinge församling). I själva verket var föräldrarna alltså ogifta och det verkar som att Elin och Agnes en kort period bodde hos Elins föräldrar, medan Hjalmar hade ytterligare drängtjänster i sin hemförsamling.

Elin, Hjalmar och Agnes flyttade till Hjalmars familj på Nygården i Nässelsta. I församlingsboken står det att Elin (och Agnes) flyttade dit redan 1896, men att Hjalmar kom först året efter. Det går dock inte ihop med den ordning i vilken de skrivs in, på den aktuella sidan i boken. Det är av ordningen tydligt att Hjalmar flyttade dit först och att han sedan flyttades till en ny rad, när Elin och Agnes tillkom. Jag tolkar det som att Elins flytt till Vänge aldrig registrerades och att hon därför bara överfördes från Holm till Nässelsta. Att det då blev fel med årtalet, beror troligen på att 1896 var det år då den aktuella församlingsboken började. På den nya raden i församlingsboken, där han var skriven 1897 till 1899, står Hjalmar som arbetare.

De första 13 åren på Solberg

Den 12 april 1898 gifte sig Elin och Hjalmar, i Vittinge kyrka. År 1899 flyttade den lilla arbetarfamiljen till Holm och där födde Elin en andra dotter. Det var den 19 december 1902 och hon fick heta Anna Elintina. År 1907 flyttade de in i stugan (lägenheten) Solberg i Nässelsta.

”Lägenheten” Solberg omfattade (enligt samtida dokumentation) 7 550 kvadratmeter mark. På den marken hade man byggt en liten stuga. När Hjalmars familj behövde en ny bostad, styckade man av Solberg från Nygården och lät det motsvara den andel av gården som ingick i dödsboet efter Hjalmars mor. Hennes dödsbo var nämligen oskiftat, trotts att det gått 27 år sedan hennes död. Genom arvsskiftet fick Hjalmar således en egen ägandes bostad till sig och sin familj.

Första hösten på Solberg, närmare bestämt den 3 november 1907, föddes Elins och Hjalmars första son. Han fick heta Lars Alvar Hjalmarsson. En egendomlig detalj är att Hjalmars söner fick bära fadersnamn efter honom och hette därför Hjalmarsson, men döttrarna fick istället överta hans fadersnamn och heta Andersson. Någon gång mellan 1907 och 1920 börjar Hjalmar skrivas som grovarbetare.

I slutet av 1911 flyttade Agnes, 15 år, till Västerlövsta församling för att bli piga. I berättelserna om Agnes heter det att hennes farfar (Anders Andersson) också var ”synsk”. Han lär ha sett tomtar och ska även (tillsammans med Agnes) ha förutspått sin egen faders död, när de gått förbi hos honom på väg hem. Det stämmer dock väldigt illa med uppgifterna om var de bodde, när Anders far (Anders Larsson) dog. Det var nämligen i juli 1903 och då bodde de nästan en mil ifrån varandra fågelvägen (mest genom skog). På dagens vägar är det nästan två mil. Det borde alltså ha tagit hela dagen att ”gå förbi” och komma hem igen, om man har en sexåring med sig. Om det verkligen hände, borde de hur som helst ha varit inne hos den gamle mannen i ett konkret ärende. Att förutspå en 85-årig änklings snara hädanfärd är förövrigt knappast något man måste vara synsk för.

Ett år efter att Agnes flyttat avled hennes farmors far (Lars Andersson), som till skillnad från Anders far bodde alldeles i närheten (i Nässelsta). Endast 19 dagar efter Lars Anderssons död, i november 1912, avled hans änka (Anna Ersdotter). Vid deras död var de båda skrivna som fattighjon. Om jag har förstått saken rätt hade deras stuga sedan inga fasta boende fören 1915, då skräddaren Karl August Nyström med familj flyttade in.

År 1912 flyttade Elins syster, Elna Rosina Hallberg, in på Solberg. Hennes make, sågverksarbetaren Anders Albert Landberg, hade nyligen dött. Han omkom i en järnvägsolycka. I död- och begravningsboken står bland annat ”blef klämd mellan buffertar vid Morgongåva järnvägsstation och afled å järnvägen nära Ålands järnvägsstation”. För att få mer information om den händelsen, sökte jag i Kungliga bibliotekets arkiv över svenska dagstidningar. Där fann jag en notis i Stockholmstidningen (13 april) och en i Jämtlandsposten (15 april). Tidningarna från den tiden är dock fortfarande upphovsrättsskyddade och går därför inte att läsa i sin helhet på internet. De utdrag jag fick fram lyder ”En olycka inträffade vid 6-tiden i f-a ton på Morgongåfva station vid station, i det att en 2-årig flicka, som några minuter lämnats ensam, genom” och ”Dödsfall. Morgongåfva station mellan Upsala och Sala. En bruksägare A. Lamberg, som var beredas vård, men afled mellan Vittinge och Aland. Lamberg, som var gi år gmmaal, var gift och hade ett b-arn.”. Det tycks alltså som att Albert på något sätt skadats då han försökt hjälpa en liten flicka. Det verkar också vara så att man sedan valde att ta med den skadade Albert på tåget mot Uppsala. Det är i så fall förklaringen till att han dog nära Åland (Uppsala län), trotts att han skadades i Morgongåva. Elnas och Alberts barn som nämns i Jämtlandsposten, var den då två månader gamla Inez Albertina. Hon flyttade så klart in på Solberg tillsammans med sin mor.

Hjalmars och Elins dotter Agnes, som då ännu var piga i Västerlövsta församling, blev år 1912 gravid. Den hösten flyttade hon till Uppsala och blev sedan ”Tjänstekvinna” i Vänge-Läby församling. När det var dags för Agnes att föda kom hon hem till Nässelsta, hon var då bara 16 år gammal. Den 15 januari 1913 föddes därför Elly Augusta Josefina hos sina morföräldrar på Solberg. Elly skrevs in i församlingsboken som morföräldrarnas fosterdotter och bodde kvar på Solberg, när Agnes efter en liten tid återgick till sitt arbete.

Hösten 1913 flyttade Elna och Inez till Börje församling (Uppsala län), efter ett och ett halvt år på Solberg. Den 6 augusti 1914 föddes Hjalmars och Elins andre son, Karl Algot Hjalmarsson (som jag nämnde redan i inledningen). Sommaren 1917 flyttade Elly till sin mor, Agnes, som hade gift sig med furiren Erik Hilding Ågren och bodde i Helga Trefaldighets församling (Uppsala län). I november 1917 flyttade, den knappt 15 år gamla, Anna till Viksta församling (Uppsala län).

I slutet av december 1918 flyttade Elins föräldrar in på Solberg. De stannade till november 1920, då de flyttade vidare till Börje församling. I maj 1921 födde Elin sitt och Hjalmars sista barn, Anders Artur Hjalmarsson. Artur var min mormors far.

Sönernas uppväxt och Elins bortgång

Sommaren 1921 var det alltså bara föräldrarna och de tre sönerna som bodde på Solberg. Alvar hade gått ut folkskolan och arbetade säkert en del i hemmet och på gårdarna i trakten, även om det inte går att utläsa av det material jag har hittat. Algot gick i folkskolan i Säby, nära Vittinge kyrka.

Av bildmaterialet framgår att det på Solberg och Nygården i Nässelsta både åktes skidor och spelades fotboll, i skiftet mellan 1910- och 1920-talen.

Den 16 februari 1923 lämnade äldste sonen, Alvar, Solberg. Han var då 15 år och flyttade till Helga Trefaldighets församling (Uppsala län).

Elin fick bröstcancer och avled den 2 augusti 1924, när yngste sonen bara var tre år gammal. Själv hann Elin fylla 45 år, tidigare den sommaren. Våren 1924, när de säkerligen visste att Elin snart skulle dö, skrev Hjalmar och Elin ett inbördes testamente. Genom det testamentet ärvde Hjalmar sin makas samlade kvarlåtenskap, med full äganderätt. Jag är inte tillräckligt insatt i den tidens arvsregler, för att veta vilken praktisk betydelse ett sådant testamente hade. Klart är i alla fall att Solberg var Hjalmars enskilda egendom, eftersom han ärvt det efter sin mor och fastigheter på den tiden (före 1921) automatiskt blev enskild egendom vid arv.

Av bouppteckningen efter Elin framgår att hon bland annat ägde en ko, en kvigkalv och 13 hönor. Där nämns även spinnrock, vävstolar och symaskin. Elin hade dock relativt stora skulder, vilket gjorde att boet hade en negativ behållning.

I samband med moderns sjukdom och död, flyttade Anna hem en tid under 1924, men i november flyttade hon istället till Gamla Uppsala. Hon återvände dock till Solberg på sommaren 1926.

När Algot slutade skolan, omkring år 1927, började han skrivas som banarbetare. Hjalmar hade också under vissa perioder, då han skrivits som arbetare (eller grovarbetare), arbetat vid järnvägen. Även Hjalmars halvbror, Alex, jobbade tidvis vid järnvägen.

I oktober 1930 dog Hjalmars far, Anders, strax innan han skulle ha fyllt 81 år. Utanför Nässelsta gick livet vidare och 1930 var även året då Agnes skiljde sig från sin första make, med vilken hon fått flera barn. Hon hade då redan påbörjat sin spiritistiska skolning, genom sin andlige ledare Gode. Då (1930) bodde Alvar sedan flera år tillbaka i Uppsala och arbetade i Paul Duréns speceriaffär.

Anna var under en tid förlovad, men ingen som jag har pratat med kan längre minnas vad fästmannen hette. Det här var troligen i slutet av 1920- eller början av 1930-talet. År 1933 gifte sig däremot Elly, 20 år gammal. Hennes make hette Karl Erik Sällberg och var född år 1910 i Västervik.

Hjalmars sista tid

Under perioden 1935 till 1945 ändrades Algots titel, från banarbetare till jordbruksarbetare. Anna var under hela den perioden skriven som hushållerska och bodde på Solberg, tillsammans med Hjalmar och Algot.

I början av 1930-talet bodde Alvar en tid i Oskarshamn, innan han återvände till Uppsala. Där fick han år 1934 överta Paul Duréns affär. Den 20 oktober 1935 gifte han sig med Edit Maria Elfrida Wahlstedt. Edit var född i Västerås 1908. Under 1930- och 1940-talen fick de minst två barn.

I december 1938 flyttade Artur till Stockholm. Han återvände till Solberg ett par månader under 1944, innan han på nytt flyttade till Stockholm. Han arbetade som sjukvårdare på Söderby sjukhus. Där arbetade även Maj-Britt Lovisa Karlsson. Maj-Britt var från Södermanland och föddes 1923, hon och Artur gifte sig 1945. Under 1940- och 1950-talen fick de tre döttrar, min mormor och hennes systrar.

Den 20 februari 1946 skrev Hjalmar ett testamente. Där angav han som sin yttersta vilja att Algot och Anna skulle få fortsätta att bebo och bruka Solberg, så länge de levde.

Hjalmar fick en hjärnblödning och avled den 1 april 1949, 75 år gammal. Begravningen hölls i Vittinge kyrka, tio dagar senare.

Solberg efter Hjalmar

Anna och Algot bodde, i enlighet med faderns yttersta vilja, kvar på Solberg efter hans död.

Det genomfördes en del förändringar av stugan under mitten av 1900-talet. Det mest synliga var att den fick en ljus eternitfasad. Om jag har förstått saken rätt sattes den upp något av de första åren på 1950-talet.

Någon gång före 1965 fick huset elektrisk belysning. Enligt elräkningen nedan, som finns bevarad från 1965, var Anna och Algots elförbrukning 216 kWh för årets fyra första månader. Den sista december 1964 var mätarställningen 3838. Om man förutsätter en någolunda likartad förbrukning även de tidigare åren, landar man i att mätaren installerades omkring år 1958.

Sommaren 1967 beviljades Anna och Algot ett förbättringslån från länsbostadsnämnden, för att installera elektrisk centralvärme, avlopp och vattenklosett. Det är lite oklart om även rinnande vatten ingår i de förbättringar som då planerades, eller om det redan fanns. De fick räntefritt låna 8 820 kronor. Godkänd totalkostnad angavs till 9 800 kronor, vilket motsvarar omkring 90 000 kronor idag (uppräknat med konsumentprisutvecklingen).

Bilden ovan är troligen tagen på 1960-talet, men den stämmer rätt väl överens med hur jag minns huset från 1990-talet.

Varken Anna, eller Algot gifte sig någonsin. De fick heller aldrig några barn. Istället fortsatte dem att bo tillsammans i föräldrahemmet. Anna var inte född på Solberg och bodde under några kortare perioder av sitt liv på andra platser. Algot däremot föddes på Solberg och bodde sedan hela livet i samma lilla hus.

Anna avled den 20 juli 1979, vid en ålder av 76 år. Efter systerns död bodde Algot alltså ensam kvar i sin stuga. Nära 17 år senare, den 27 mars 1996, avled Algot. Han blev 81 år gammal och hade till slut gått med på att lämna Solberg för att åka till sjukhuset. Av alla som bott på Solberg under hans tid och som jag har berättat om i detta inlägg, fanns då bara systerdottern Elly och kusinen Inez kvar i livet.

Agnes dog redan på sommaren 1969, Artur avled i december 1984 och Alvar gick bort i maj 1986. Elly överlevde in i det nya årtusendet och dog först i oktober 2005, 92 år gammal. Inez avled så sent som i mars 2012, 100 år gammal.

Efter Algots död såldes Solberg till utomstående. Mycket av hans övriga kvarlåtenskap har också skingrats sedan dess. Idag finns tyvärr inte ens den gamla kökssoffan kvar i släkten.

Se även…

Inlägg om bilden ”Systrar till Elin”
Mer bilder och annat material relaterat till Solberg
Om lite av kvarlåtenskapen efter Anna Andersson och Johanna Larsdotter
Ansedel för Hjalmar
Ansedel för Agnes Röklander
Onlineversion av fotoboken Solberg 1906-1996.